REHABILITERING
med kvalitet och personlighet
38 REFLEX #4 2017
NÄTVERK | CP
Nu måste vi
vända utvecklingen
XSka det vara så svårt att få tillräcklig hjälp och stöd för att
kunna leva ett bra liv bland andra människor? Jag brukar inte
vara en negativ eller gnällig person, men nu är jag både besviken
och arg på samhällsutvecklingen på flera områden.
Jag kan inte mycket om det juridiska när det gäller exempelvis
personlig assistans och färdtjänst, men jag känner flera
personer – både nära vänner och medlemmar i min förening
i Neuro förbundet – som på senare tid fått både indragen assistans
och färdtjänst. De kan inte längre ta sig ut ur sin lägenhet
och kommer ingenstans. Nyligen skrev vår lokaltidning om en
familj, som fick så mycket neddragen personlig assistans till sitt
13- åriga barn, att föräldrarna tvingats sluta arbeta. Och det är
inte första gången medierna rapporterar om konsekvenserna av
indragen assistans. Detta är inte vettigt!
OM DET ÄR EKONOMISKA argument som orsakar neddragningar,
förstår jag inte hur myndigheterna tänker. Det blir ju andra
kostnader i stället. På längre sikt kommer många dessutom att
må dåligt, både fysiskt och psykiskt för att de inte kan ta sig ut
bland andra människor, och vara en del av samhället.
Hur kommer framtiden att bli? Är det meningen att vi som
lever med funktionsnedsättningar ska flyttas tillbaka till institutioner
igen? Jag vet att många familjer som har barn med funktionsnedsättningar
är oroliga. Liksom vuxna som har assistans
och färdtjänst, oroas över att de ska bli
av med den hjälp de har. Är du dessutom
över 65 år är villkoren ännu sämre. Det
kan bli en dubbel börda att bli gammal.
Själv vet jag att jag behöver rehabilitering
livet ut och har redan börjat fundera över
hur det ska bli för mig om 20 år, när jag
har fyllt 65.
» Är det
meningen att
vi ska flyttas
tillbaka till institutioner?
«
JAG VILL ATT vi ska vända utvecklingen i hela landet. Vi kan
göra mycket i Neuroförbundet för att förbättra situationen på
många områden. Om vi jobbar tillsammans kan vi förändra en
hel del, det har jag sett exempel på här i min region. Via vår förening
i Neuroförbundet har vi lyckats hålla emot flera försämringar
genom våra kontakter med beslutsfattare, exempelvis när
det gäller tillgänglighet, färdtjänst och rehabilitering. Men det
gäller att inte ge upp och att hela tiden hålla koll.
Om vi blir fler medlemmar i förbundet kan vi göra ännu mer
nytta, på många ställen, i hela landet. Med dagens situation
tycker jag det är ganska lätt att värva nya medlemmar. Om vi
visar att vi bryr oss om alla, gärna via personliga
kontakter i föreningen, vill många komma med
och de stannar som medlemmar. Alla behövs.
EMMA ÅVERLING
Diagnosstödjare för cp (cerebral pares)
` e-post:emma.averling@neuroforbundet.se
Tel 0560-47260 info@frykcenter.org www.frykcenter.org
Din gåva gör skillnad
Stöd vårt arbete för personer med neurologiska
sjukdomar eller neurologisk patientnära forskning.Din
gåva är betydelsefull.
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
o din garanti för att gåvan används på rätt
sätt.
Du kan skänka genom att Twisha valfritt gåvobelopp
till nr 90 10 075 eller via pg 90 10 07-5 • bg 901-0075
Mer information på neuroforbundet.se
Tack för din gåva.
Maja Havbring är diagnosstödjare i Neuroförbundet
och har egen erfarenhet av hur det är att leva livet efter en stroke.