A Tidskrift om adoption N°1—2022 17 TEMA / KINA hur det är att växa upp i Sverige och hur vi jobbar med andra länder. Vi besökte även en rad olika institutioner, både barnhem och skolor. Barnhemmen som besöktes var fina och välskötta, om än fyllda till brädden med barn. Några vanskötta barn eller några dying rooms såg Britt-Marie och hennes kolleger inte. – Men vi såg att det var en övervägande majoritet av flickor på barnhemmen, och förstod att det var som vi misstänkt: Ettbarnspolitiken hade medfört att flickorna lämnades bort, säger Britt-Marie. Ytterligare några månader senare, under våren 1991, var det dags för det kinesiska justitieministeriets representanter att göra ett besök i Sverige. Britt-Marie och hennes kolleger upprättade ett program, delvis baserat på de kinesiska myndigheternas önskemål. – De ville naturligtvis se vilken standard det svenska samhället hade, och vi visade skolor, sjukhus och olika myndigheter. Besöket slutade med att de gratulerade oss och sa att vi blev den första organisationen som fick hantera internationella adoptioner med Kina och en ny lag etablerades, minns Britt-Marie. Könsselektering av foster Redan året därpå, våren 1992, adopterades de första barnen från Kina till Sverige, närmare bestämt från Zhangjiakou, samma stad som nu nästan exakt 30 år senare arrangerar OS-skidtävlingar. Det året handlade det om sex barn, och antalet barn ökade successivt. Mellan 2000 och 2005 adopterades mellan 100 och 175 barn om året genom FFIA till Sverige. – Sammanlagt kom 1 600 barn från Kina till Sverige via FFIA och som mest adopterades 10 000 barn om året till olika länder från Kina, säger Britt-Marie. Totalt har ungefär 4 000 barn från Kina adopterats till Sverige innan samarbetet mellan Kina och Sverige avslutades 2021, då Adoptionscentrum som börjat förmedla adoptioner 1999 avslutade verksamheten där. Under de här första åren var det mest friska flickor som adopterades. Att ettbarnspolitiken medfört att familjer var tvungna att överge sina barn och att myndigheterna tvångsomhändertog barn var uppenbart. Det var också vanligt att barn hittades på torg, vid vägkanter, på marknader. Pojkarna behölls ofta, eftersom en pojke ansågs kunna trygga familjens ekonomi på ett annat sätt än flickor. De föräldrar Hanmärkte ganska snabbt att det fanns stora skillnader mellan flickor och pojkar, att det saknades mängder av flickor, helt enkelt
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=