A Tidskrift Om Adoption Nr1 2022

A Tidskrift om adoption N°1—2022 21 TEMA / KINA säger att varje barnhem måste annonsera. Du upptäckte själv den här annonsverksamheten av en slump? – Det stämmer. När vi adopterade vår äldsta dotter Meikina var allt ganska hetsigt på plats. När jag återvända för att adoptera mellandottern Meigon var omständigheterna lugnare. Nu såg jag en särskild post på fakturan, det stod ”dagstidningsannons 425 yuan”. Det väckte min nyfikenhet, och när jag frågade vad det var för annons, och om jag kunde få tidningen, svarade personalen väldigt svävande att det inte gick. Jag tyckte det var märkligt att jag inte kunde få ta del av mitt barns historia, jag hade ju ändå betalat för själva annonsen. När jag frågade andra adoptivföräldrar visade det sig att ingen fått sitt barns födelseannons. Tack vare min guide, som idag är min fru, lyckades vi hitta Meigons annons. Det tog fem timmars intensivt letande i ett tidningsarkiv. Det var en fantastisk känsla, och jag insåg där och då att även andra familjer kunde vara intresserade av att hitta sina Jag känner att vi har lite av ett moraliskt ansvar i processen att hjälpa adopterade att återförenas med sina biologiska familjer barns ”finding ads”, så jag köpte på mig så många tidningar jag kunde bära och tog med hem till USA. Det var så Research-China.org blev till. Upphittaren är ofta nyckeln Hur arbetar ni på Research-China.org när ni hjälper adopterade att hitta sina biologiska släktingar? – Vi arbetar från två olika håll, beroende på om det är en person som adopterats som hör av sig till oss, eller om det är en biologisk släkting som hör av sig och vill ha hjälp med att hitta en specifik person. Dels kan vi arbeta utifrån de finding ads som vi samlat på oss genom åren, men framför allt, och mest effektivt har varit att göra researchen genom barnhemmet. Genom att ta reda på fakta kring var barnet hittades, hur många barn som hittades under de aktuella datumen och genom att försöka få information om vem det var som hittade och lämnade in barnet har vi många ledtrådar. Det är nämligen så att upphittaren ofta har information om födelsefamiljerna. Kan vi få kontakt med den som hittat barnet har vi alltså en god chans att gå vidare i våra eftersökningar, som alltid är diskreta. Men det händer också att den biologiska familjen hör av sig och vill hitta det barn som av olika skäl lämnats bort. Jag skulle vilja påstå att de allra flesta biologiska familjer vill hitta sina barn, mellan 90 och 95 procent av föräldrarna vill verkligen få kontakt med sina biologiska barn. Dock är det viktigt att veta att vi aldrig lämnar ut information till den biologiska familjen utan medgivande från den adopterade själv eller, i det fall det handlar om ett barn, barnets föräldrar. Ni började söka rötter med hjälp av DNA år 2013. Vad har den möjligheten inneburit för adopterade människor världen över? – Massor! Möjligheten att söka med hjälp av DNA har inneburit en revolution. Vi jobbar mot flera baser och här finns ett enormt underlag att söka mot. För att lyckas med det driver vi DNAConnect.org, som är en icke-vinstdrivande organisation som vi grundade 2013. Vårt mål med DNAConnect är att DNA-testa alla biologiska familjer som blir uppsökta av sin adoptivfamilj. För utmaningen idag är inte att hitta en matchning. Den stora utmaningen är att få in proverna. DNAConnect.org samlar konstant in DNA-prover från biologiska familjer. Du och din organisation Research-China.org har hjälpt många adopterade att hitta sina rötter i Kina. Vad är det som driver er? – Min fru och jag har pratat flera gånger om att sluta med det här arbetet. Det är tufft och många gånger frustrerande. Men vi återkommer gång på gång till insikten om att vi inte gör det – då kommer ingen annan heller att göra det. Jag känner att vi har lite av ett moraliskt ansvar i processen att hjälpa adopterade att återförenas med sina biologiska familjer. n Adoptionscentrums utgångspunkt är att en röttersökning alltid ska ske på den adopterades eget initiativ. Det är den adopterade själv som ska avgöra om denne vill – eller inte vill – söka sina biologiska rötter. Det är viktigt att ha en åldersmässig mognad och Adoptionscentrum har en åldersgräns på 18 år för att inleda en röttersökning. Detta förhållningssätt är vägledande för Resor och Rötters arbete som berör adopterade och biologisk familj. Väcker detta frågor och tankar? Välkommen att kontakta Resor och Rötter, ror@adoptionscentrum.se När Brian fick veta att man annonserat efter hans äldsta dotters biologiska föräldrar i tidningen väcktes något.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=