A Tidskrift Om Adoption Nr1 2022

A Tidskrift om adoption N°1—2022 27 BISTÅND / FÖRÄLDRALÖSA BARN S v jä e l r v k s t k y a g t e t t n s in o g m sungdomarna själva sk sk a a f t y t l a la ts i h m a y r c u k p e p t ­ och ha även hjälpt personalen att få en bild av behoven och vilka områden man behöver arbetamed och som skulle ut i vuxenlivet. Vi inledde med en workshop för att kartlägga behoven och testa några olika lösningar, och vi bjöd in unga vuxna för att få deras perspektiv. Vi fick också ta del av erfarenheter från Sydafrika genom Föräldralösa Barns nätverk. Utifrån detta skapade vi en utbildning som innehåller information om de juridiska ramverken, olika verktyg för att kartlägga behov och skapa individuella planer, utvecklingspsykologi samt diskussioner kring personalens olika roller i arbetet. Vad är dina erfarenheter så här långt av utbildningen? – Vi är glada över hur deltagarna har delat med sig av kunskaperna till sina kollegor och arbetat för att förändra sina organisationer. Självskattningsverktyget som ungdomarna själva ska fylla i har uppskattats mycket och har även hjälpt personalen att få en bild av behoven och vilka områden man behöver arbeta med. Vilka förändring har du sett hos deltagarna? – Vi har sett stora förändringar. Dels utrycker deltagarna ett större självförtroende och säger att de arbetar mer medvetet och målinriktat med frågorna. De har fått en mer holistisk syn på barns behov och rättigheter, och vad som krävs för ett självständigt liv. Tidigare har fokus framför allt varit på framför allt på att lära barn hushållssysslor som att laga mat, duka eller tvätta. Nu har förberedelserna blivit mer en del av de dagliga aktiviteterna och inkluderar att bygga självförtroende, lära sig att ta beslut och göra egna val. Socialarbetaren Belle Ayaay är en av deltagarna i Norfils utbildning för att förbättra förberedelserna för livet efter institutionen. Enligt Belle Ayaay har utbildningen förändrat hennes organisations arbetssätt. – Tidigare arbetade personalen individuellt och med olika kortsiktiga insatser. Nu arbetar hela organisationen mot ett gemensamt mål och med samma metoder för barnens bästa. Vi vet vad vi vill åstadkomma, att våra unga ska klara sig själva när de lämnar oss. Belle Ayaays organisation har också lyckats övertyga sin ledning och styrelse att avsätta budgetmedel för att utveckla det förberedande arbetet med care-leavers de kommande tre åren. – Tidigare var vårt ansvar vagt beskrivet, och barnen såg inte heller varför det var viktigt. Det har nu förändrats. Vi har tydliga roller och ett arbetssätt som inkluderar barnen och gör dem delaktiga. De vet att de inte kommer att bo här för alltid och vill gärna upptäcka sina egna förmågor, utvecklas inom de områden de behöver, bli självständiga och få mer självförtroende. Att Belle Ayaay tycker att arbetet med ungdomarna känns meningsfullt är tydligt: – Att förbereda unga för vuxenlivet och ett självständigt liv är mer än ett jobb, det är deras hopp och framtid. n

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=