– Det är jättebra, säger Karin Schenck-Gustafsson, ordförande och grundare av Centrum för genusmedicin på Karolinska Institutet, om kongressbeslutet att studier av genusmedicin ska vara obligatoriskt på läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. 2002 var Karolinska Institutet först i Sverige med att inrätta ett Centrum för genusmedicin, för att jobba med forskning om manligt och kvinnligt i sjukdomar, vård och medicin. Dess första chef var Karin Schenck-Gustafsson, som också varit pådrivande för att centret skulle grundas. – Jag är professor i hjärtsjukdomar. Jag märkte tidigt att trots att insjuknandet och dödligheten i hjärt-kärlsjukdom var lika så fanns kvinnor inte med i studierna. Det var så det hela började, säger hon. I synnerhet de biologiska könskillnaderna var länge förbisedda inom medicinen. – Alla utgick från att det skulle vara samma för män och kvinnor men vi har olika kroppar och organ som hjärtat. Man måste förstås undersöka båda könen. Utveckling åt fel håll Men nu verkar det enligt henne gå åt fel håll. Karolinska Institutet har fått en ny läroplan för läkare och sjuksköterskor där kön och genus inte finns med. Karin Schenck-Gustafsson uppmanar därför S-kvinnor att inte stanna vid att bifalla motionen utan vara aktiva genom att ställa frågor till dem som är ansvariga för utbildningarna. – Det är absolut något för politikerna. Även Vårdförbundet välkomnar S-kvinnors krav. – Det passar väl ihop med att vi driver personcentrerad vård och jämlik hälsa; att man tittar på vilka förutsättningar, behov och resurser den individ som man möter har, säger Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet, som dock inte har någon ståndpunkt kring exakt hur genusmedicin ska tas upp i utbildningar. Hur utbildningar läggs upp är nu ingenting som politikerna kan påverka – läkar- och sjuksköterskeexamen regleras genom högskoleförordningens examensmål som normalt är allmänt hålla, berättar Marie Dahlin, docent och överläkare vid Karolinska Institutet. Hon tror personligen inte på att gå vägen via lagstiftning och detaljstyrning för att lyfta könsskillnader och ojämlikhet. – Genom debatt och påverkan genom prioriteringar av sjukvårdsekonomin kan politiken arbeta för förändring på detta område på ett mycket mer effektivt sätt. ● morgonbr i s 19 att-sats: BIFALLENATT-SATS: S-kvinnor ska verka för införandet av obligatoriska studier av genusmedicin på läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Forskare välkomnar S-kvinnors krav om genusmedicin » Man måste förstås undersöka båda könen« Karin Schenck- Gustafsson, ordförande och grundare av Centrum för genusmedicin på Karolinska Institutet
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=