INTEEUG-RVAATLION
ENSAMKOMMANDE FLICKOR
+ÁUÞQQV
tjejerna!
”Men var har flickorna tagit vägen?” Den frågan ställde
sig Karin Jacobsson Mauritzon, och bestämde sig för att
starta projektet ”Integrera mera” för ensamkommande och
nyanlända flickor. Ett drygt halvår har passerat sedan
starten, och nu har projektet fått drygt 370 000 kronor i stöd
från Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen.
TEXT: Fredrika Almqvist FOTO: Fredrika Almqvist/Karin Jacobsson Mauritzson
et är en av få regniga dagar
under en majmånad som
ska gå till historien som
århundradets varmaste. På
Kronans skola i Trollhättan, har eftermiddagslunken
lagt sig. Vid ett bord i
entrén sitter Karin Jacobsson Mauritzson
och väntar.
Tjejerna kommer nog snart, men de är
kanske lite trötta. Just nu är det Ramadan
och de fastar.
Karin Jacobsson Mauritzson som
annars jobbar som föreståndare för en
av Trollhättans fritidsgårdar, såg hur
ensamkommande pojkar fångades upp i
olika insatser, medan flickorna som ofta
hamnade i familjehem hos släktingar och
andra landsmän glömdes bort.
I och med att man placerade pojkarna
i särskilda boenden för ensamkommande
fick de snabbt kontakt med ideella föreningar
och andra verksamheter, men det
var svårare att veta var flickorna befann
sig. Det är viktigt att de här flickorna
inte blir en bortglömd grupp.
Nya platser
Gruppen som består av ett femtontal
tjejer i åldrarna 13–17 år, brukar vanligtvis
träffas på Karins fritidsgård ett
par kilometer härifrån. Hon berättar om
vikten att låta tjejerna få vara i en annan
kontext än den de vanligtvis är en del av.
Det känns jätteviktigt att vi är på en
annan plats än här på Kronogården där
de bor och går i skolan. Många av dem
har ju aldrig sett något annat av Trollhättan,
och flera har trott att vi har kommit
till en annan stad när vi åkt till någon
annan stadsdel.
En liten stund in i samtalet ramlar
några från tjejgruppen in på skolan.
Hana, Nasrin, Sabrin, Sagal och Ifrah. De
lyser upp när de får se Karin, kramar om
henne, och inleder snart en livlig diskussion.
Tjejerna berättar att de kan prata
om vad som helst med varandra. Alltifrån
mens och kvinnors rättigheter till varför
så många svenskar har husdjur.
Vi har ingen gräns, vi kan prata på om
vad som helst, och Karin är ju vår kompis
så henne kan vi också prata med om
allt, berättar Hana och ler mot Karin.
Tjejerna som alla har varit med sedan
starten 2017 är en väl sammansvetsad
grupp. Men det är inte slumpen, utan ett
hårt och strukturerat arbete av Karin
D
24 MORGONBRIS