KULTUR
Från Norrlands inland till
världspolitikens centrum
30 MORGONBRIS
NY BOK
– JAG VILLE TA REDA PÅ vem Agda
Rössel var och hur det gick till. Hur det
var möjligt att göra den resa som hon
gjorde, säger Elin Jäderström.
Agda Rössel föddes 1910 och växte
upp i en banvaktsstuga i Norrbotten.
Ingen av hennes föräldrar hade studerat.
Hon möttes av motstånd när hon flyttade
ner till Stockholm och studerade på socialinstitutet.
Efter utbildningen jobbade
hon med flyktingar i Europa och samarbetade
med FN. 1958 blev hon världens
första kvinnliga FN-ambassadör.
– Agda Rössel hade ett starkt driv, ett
jävlar anamma, säger Elin Jäderström.
Hon lät sig inte begränsas av klass eller
kön.
Elin Jäderström hörde talas om
morfars faster
med jämna mellanrum
under
uppväxten. För
två år sedan bestämde
hon sig
för att ta reda
på Agda Rössels
historia.
Det slutade med ett långt researcharbete
och ett års skrivande på heltid.
– Agda Rössel var under alla år intresserad
av politik. Som barn brukade hon
läsa tre morgontidningar. Hon reagerade
också mot orättvisor.
I tidningsarkiv finns det mycket
material om Agda Rössel. Däremot
hittar Elin Jäderström inte
lika mycket när hon söker på
Google. En förklaring till att Agda
Rössel inte blivit så känd för
eftervärlden är att många frågor
hon drev var före sin tid.
– I FN stred Agda Rössel för
människorättsfrågor som handlade
om att utreda dödsstraff och
kvinnlig könsstympning. Det var
väldigt kontroversiellt på 1950-
och 1960-talet.
Agda Rössel blev internationellt
känd både för frågorna hon drev
och för sin sociala förmåga. Hon tillhörde
de FN-ambassadörer som pratade bäst
engelska och fick
även presentera
program i amerikansk
teve.
De enda som
inte lät sig imponeras
av Agdas
framgångar i
FN-skrapan
var männen på utrikesdepartementet i
Stockholm. Agda Rössel blev ifrågasatt
på hemmakontoret.
– Flera män på utrikesdepartementet
tyckte att hon hade kommit in från sidan
och fått deras finaste jobb. De kunde
klanka på saker
som att hon inte skrev välskrivna rapporter.
Agda kämpade i motvind när hon
tog sig fram, säger Elin Jäderström.
Agda Rössel var ofta ensam kvinna i
sitt arbete. Inte bara på utrikesdepartementet
och i FN utan också som ambassadör
i olika europeiska länder. Elin
Jäderström beskriver att Agda Rössel
även hade förmågan att dra fördel av
detta.
– De utländska ambassadörerna gillade
att jobba med henne. Agda Rössel
hade både pondus och var duktig. Hon
var stilig och välklädd.
Trots alla artiklar om Agda Rössel har
det varit svårt för Elin Jäderström att få
reda på vem Agda var som person.
– Agda Rössel hade integritet. Det
$JGD5ÓVVHOYÁWHXSSLHQEDQYDNWVVWXJDL1RUUERWWHQLEÓUMDQ
på 1900-talet och blev världens första kvinnliga FN-ambassadör.
(OLQ-ÁGHUVWUÓPKDUVNULYLWHQELRJUDÞRPVLQVOÁNWLQJtVRP
blev en av våra mest kända svenskar utomlands.
TEXT OCH FOTO: Anna Petersson
kla
som att hon inte skre älsk
» Flera män på utrikes-
departementet tyckte
att hon hade kommit in
från sidan och fått deras
finaste jobb.«
Agda Rössel var
under några år
en av våra mest
kända svenskar
utomlands.
– Trots sina
insatser i FN
och för Rädda
barnen är hon
relativt okänd
för eftervärlden,
säger Elin
Jäderström.