LEDARE
Att släcka bränder
Sommaren har präglats av fotbolls-VM, valfeber, värme och
bränder. Brandförsvaret har fått arbeta i skarpaste läge. Mängder
av bränder har bekämpats med hjälp av brandkåren, internationell
hjälp samt med ett ovärderligt stöd från vanligt folk.
I Göteborg, där jag bor, hade man helikoptrar uppe i luften för
att snabbt kunna upptäcka skogsbränder medan de var små. Så
att vi skulle slippa de gigantiska bränderna som landets nordligare
delar drabbats av. I samband med ett blixtnedslag i Torslanda
nära Göteborg tog det eld. Efter att elden bekämpats efter ungefär
ett dygn, valde man att ha kvar ett antal brandmän på plats för
att övervaka området ifall elden skulle blossa upp igen i den torra
undervegetationen.
På en del ställen i landet, där bränderna var enormt mycket
större än i Torslanda, valde man att bekämpa eld med eld. Rädda
det som räddas kan, genom att vara strategisk och se till att lågorna
inte skulle kunna nå fram till bostadshus eller värdefull skog.
Jag har alltid varit imponerad av den förebyggande delen i
räddningstjänstens verksamhet. En gång i tiden var socialtjänst,
tull och polis ute på skolor och bidrog i det viktiga förebyggande
arbetet med ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak).
Brandkåren har aldrig upphört att besöka dagis och skolor eller
ta emot studiebesök för att berätta om varför vi inte ska leka med
elden och hur man ska bete sig om det börjat brinna.
I samband med sommarens skogsbränder presenterade Ulf
Kristersson (M) ett 10-punktsprogram för att förebygga och hantera
liknande brandkatastrofer framgent. 10-punktsprogrammet
tog bland annat upp vikten av preventivt arbete, tydlighet, samarbete
och krishantering. RNS har också ett 10-punktsprogram.
Den första punkten berör självklarheten i att elever inte ska utsättas
för narkotika i skolan; ungdomarnas ”arbetsplats” där de ska
lära för livet. Den inleds med:
”Ge skolorna ansvar och befogenheter att säkra narkotikafri
miljö. Skolan är något alla människor går igenom.” Punkten borde
inte behöva finnas men tyvärr förekommer det missbruk, förvaring
och försäljning av narkotika på svenska skolor. (Läs mer om
10-punktsprogrammet på www. rns.se)
Att få arbeta med RNS som genom Narkotikafri Skola erbjuder
gratis vägledning till alla gymnasieskolor gör mig stolt och varm
i hjärtat. Om skolan får verktyg att förebygga att missbruk uppstår
och får kunskap i hur man agerar om narkotikan börjat sprida
sig, då når vi den viktigaste gruppen; morgondagens vuxna. Om
vi kan hjälpa till att ge redskap i att ”släcka bränder” medan de är
små då slipper vi de stora svårkontrollerade situationerna.
Både som tullare och förälder är jag oerhört tacksam över
konsumtionsförbudet av narkotika. Att det skulle vara tillåtet att
skada sig själv med illegala droger är något jag aldrig kommer se
som värdigt våra medborgare. Däremot ser jag vikten av att förbudet
leder till konsekvenser som fångar upp både unga och äldre
missbrukare. Människor i starten av livet och personer som länge
levt ett destruktivt liv. Konsekvenser som motiverar och inte
saboterar.
Det och mycket annat tog vi upp i vårt tält i Almedalen. Tillsammans
med ECAD (European Cities Against Drugs) och KRIS
(Kriminellas Revansch I Samhället) kände vi samtliga partier på
pulsen. SNPF:s (Svenska Narkotikapolisföreningen) ordförande
Lennart Karlsson höll ett anförande om konsumtionsförbudet.
För egen del hade jag värdefulla diskussioner med Tull-Kusts
fackordförande Johan Lindgren samt med de politiska ungdomsförbunden.
Förutom en rekordvarm sommar fick vi ett extra tillskott av
värme i Almedalen tack vare KRIS. När nazistiska Nordiska motståndsrörelsen,
NMR, spökade på gator och torg med sina sköldar,
otäcka flaggor och budskap, då protesterade KRIS:arna
genom tyst motstånd, mänskliga sköldar och kärlek. Vi hade
#tryggaretillsammans som gemensam slogan i tältet och jag tror
ingen av oss anade i förväg hur sann vår slogan kom att bli.
KRIS är en förening som bygger på hederlighet, drogfrihet,
kamratskap och solidaritet. Man ser drogfrihet som en grund till
att kunna ta tag i sitt liv, och de flesta i KRIS vet av egen erfarenhet
att det fungerar.
Medan ansvariga politiker i länder allt närmare oss menar att
legalisering av narkotika och/eller narkotikamissbruk leder till att
färre skadas av narkotika och att den svarta marknaden upphör
tror jag tvärtom. Som tullare ser jag varje vecka bilar fulla med
alkohol
rulla över gränsen. Fordon körda av människor som har
som enda mål att tjäna pengar på att sälja öl och sprit till skolungdomar.
Ofta träffar vi på insmugglad tobak som är ämnad att rul�-
las till cigaretter eller parfymeras till röktobak i små illegala fabriker.
Jag läser att i Colorado, där man legaliserat marijuana, har
den svarta marknaden inte försvunnit. Och min tes är att ökad tillgänglighet
leder till ökat bruk och därmed ökade skador.
Man behöver inte nödvändigtvis vinna guld för att bli hjältar.
Vårt svenska VM-lag hyllades som hjältar efter en stark insats i
Ryssland. Hjälte är även du som kämpar mot drogsug eller har
fullt upp med missbruk på smärtsamt nära håll. Hjältar är anhörigföreningar
och mina kollegor på tullen och polisen som bekämpar
droger högt och lågt.
Hjälte är förstås också du som på olika vis stödjer och sponsrar
RNS i kampen för en narkotikafri skola och ett narkotikafritt
samhälle. Vi lovar er att göra vårt bästa för att skapa möjligheter
för att "släcka bränder” medan de är små och arbeta efter mottot
att det inte ska tändas på. n
Jessica Vikberg
Jessica är RNS ordförande
sedan 2018 och jobbar som
tulltjänsteman i Göteborg.
Narkotikafrågan • 3/2018 7