ATT VARA ELLER INTE VARA
MZ 20 Magazine Mazars
Justitiedepartementet har tagit fram ett
förslag om att kravet på aktiekapital i privata
aktiebolag ska sänkas från nuvarande
50 000 kr till 25 000 kr. Förslaget utgör
ett led i regeringens strävan att stärka den
svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar
för fler jobb i fler och växande
företag. Den föreslagna sänkningen av
kravet på aktiekapital är en del av det s k
januariavtalet. Lagändringen föreslås träda
i kraft den 1 januari 2020.
Förslaget om sänkningen av aktiekapitalet
ger anledning till ett antal funderingar
som jag redogör för nedan.
I min verksamhet som advokat får jag
allt som oftast frågor kring vilken associationsform
som kan vara lämplig när man
ska starta upp en verksamhet. Frågorna
är ofta knutna till risker och ansvarsfrågor
som kan uppkomma för den händelse
verksamheten av någon anledning skulle
gå över styr. Mycket kretsar kring hur
man bör agera för att på bästa möjliga sätt
elimi nera eller minimera de risker som kan
finnas som näringsidkare. Alla har olika
förutsättningar för den verksamhet som
ska bedrivas, men en gemensam nämnare
är i allmänhet just ansvarsfrågorna och
som ett led i detta om verksamheten ska
drivas som enskild näringsverksamhet, i
handelsbolagsform eller som aktiebolag.
Att driva verksamhet i aktiebolagsform
har blivit alltmer vanligt. Verksamhetsformen
har många fördelar jämfört med
att driva verksamhet som enskild näringsverksamhet.
En väsentlig skillnad mellan
de båda associationsformerna är att i den
enskilda näringsverksamheten beskattas
som utgångspunkt vinsten som inkomst
av näringsverksamhet, med progressiv
beskattning och uttag av socialavgifter,
hos den som bedriver verksamheten.
En annan skillnad med aktiebolagsformen
är grundprincipen att man är fri från
personligt betal ningsansvar för de skulder
som uppkommer i aktiebolaget. Man
riskerar ”endast” det kapital man satsat i
aktiebolaget i form av aktiekapital. Denna
ansvarsbegränsning förutsätter dock att
man följer lagar och regler. I annat fall
risk erar man att träffas av personligt
ansvar enligt de bestämmelser som följer
av bland annat skatteförfarandelagen och
aktiebolagslagen.
I mitt arbete som konkursförvaltare har
jag en skyldighet att undersöka bl a om
styrelsen följt de regler i aktiebolagslagen
som gäller upprättande av kontrollbalansräkning.
Jag har genom åren kunnat konstatera
att det är vanligt att de som bedriver
sin verksamhet i aktiebolagsform inte
känner till reglerna i bl a aktiebolagslagen
och skatteförfarandelagen som kan medföra
att styrelsen riskerar att bli personligt
betalningsansvarig för skatteskulder och
andra skul der som uppkommer i bolaget
och som inte är betalade vid en konkurs.
En vanlig missuppfattning är vidare att
man kan undgå ansvar om man lämnar
styrelsen innan en förestående konkurs.
En central bestämmelse i aktiebolagslagen
i dessa sammanhang är 25 kap 13§.
Bestämmelsen säger att bolagets styrelse
ska upprätta en kontrollbalansräkning när
KRÖNIKAN
MED OLA SELLERT
OLA SELLERT
Ola Sellert är advokat ochpartner
i Trägårdh Advokatbyrå
med verksamhet främst i
södra Sverige. Ola är inriktad
på företagsrekonstruktioner,
konkurser och bolagsrätt.
Han har varit förordnad som
rekonstruktör och konkursförvaltare
i flera större ärenden
inom bl a detaljhandel, bygg-,
entreprenad- och finansbranschen.