INETUE-VRVAJLU
FRAMTIDENS ARBETSLIV
” Diskussionen om
det goda arbetet
har försvunnit”
ilka utmaningar står svensk
arbetsmarknad inför?
– Att det blir en alltmer polariserad
arbetsmarknad. Vi får en
låglönesektor och en höglönesektor. De
lågbetalda jobben växer i antal och även
de högbetalda, medan de i mitten tenderar
att försvinna.
Det säger Tomas Berglund som är professor
i sociologi vid Göteborgs universitet.
Han är en av de forskare som deltar
i ett projekt om framtidens arbetsliv som
de nordiska arbetsmarknadsministrarna
lanserade i slutet av förra året. 30 forskare
från forskningsstiftelsen Fafo och
sju nordiska universitet ska undersöka
närmare hur arbetslivet förändras av
bland annat robotar, artificiell intelligens,
globalisering och plattformsföretag.
Tomas Berglund menar att bilden som
fanns av en ”high road to full employment”,
som skulle leda till allt bättre
jobb där den solidariska lönepolitiken
skulle slå ut lågbetalda jobb, inte verkar
gälla längre.
– En teori till varför det skett en sådan
14 MORGONBRIS
uppdelning är den teknologiska förändringen.
Alla jobb som har en komponent
av rutin kan ersättas av den nya teknologin.
De jobb som blir kvar är de inte
rutinmässiga. Men teknologin har hittills
inte rått på de lågkvalificerade servicejobben,
det vill säga personliga tjänster.
De jobben blir kvar som en rest. Dessutom
efterfrågar de i höglönesektorn fler
tjänster och därför växer till och med låglönesektorn,
förklarar Tomas Berglund.
En politisk agenda
Men det är inte bara teknologin som
förändrar hur jobben ser ut. Även politiska
beslut spelar roll. Rut-jobben är ett
exempel. Ett annat är hela diskussionen
om inträdesjobb.
– Det är politiska reformer som handlar
om att man vill sänka löner på olika sätt.
Antingen genom att subventionera eller
genom att ha lägre ingångslöner. Det finns
en politisk agenda som vill att låglönejobben
ska växa, säger Tomas Berglund.
Han menar att man kan fråga sig om
inträdesjobb, hur de än är konstruerade,
verkligen är initiala jobb eller om de är
en slutstation. Forskning visar dessutom
att de mest lågbetalda jobben även är
de som har flest tidsbegränsade anställningar.
Troligtvis är det så också, säger
Tomas Berglund, att de lågbetalda jobben
också är de med lite arbetstid, det
vill säga flest deltider.
– Vissa måste ha flera jobb för att
kunna försörja sig. Inkomstnivåerna man
får av de här jobben är väldigt låga och
här hamnar ofta nyanlända, säger Tomas
Berglund.
Ett av problemen med en stor sektor
av lågbetalda jobb är att fackets inflytande
minskar.
– På de arbetsplatser där man kanske
bäst skulle behöva facklig representation,
hotell- och restaurang till exempel,
är organisationsgraden lägre. Det är en
utmaning för facket.
Arbete till vilket pris som helst
Framöver är risken för en än mer delad
arbetsmarknad stor, enligt forskarna.
Tomas Berglund säger att den dis-
Svensk arbetsmarknad blir alltmer polariserad.
Å ena sidan en höglönesektor, å andra sidan en
växande låglönesektor. Problemet med detta är
bland annat att fackets inflytande slås sönder.
TEXT OCH FOTO: Maria Persson
V