MORGONBRIS 15
kussion som var levande i början av
2000-talet om vilka jobb som ska växa
fram och om ”det goda arbetet” nästan
har försvunnit.
Mycket av
de politiska
diskussionerna
i dag handlar
snarare om ”arbete
till vilket
» Vissa måste ha
kunna försörja sig«
pris som helst”.
– Men det kan få en bieffekt och det är
att arbetsmarknaden tudelas än mer.
Han säger att det finns ett tydligt
årtal när man kan säga att diskussionen
om ”det goda arbetet” försvann: 2007 när
Arbetslivsinstitutet lades ner.
– Den borgerliga regeringen såg det
uppenbarligen som att vissa intressen
företräddes, men det goda arbetslivet är
inte ett särintresse, det är ett allmänintresse.
Problemet var väl att när man
diskuterar ett gott arbete då kommer
man obönhörligen in på maktfrågor. Det
goda arbetet begränsar ofta arbetsgivarens
möjlighet att styra och leda
på arbetsplatsen, konstaterar Tomas
Berglund.
Han säger att säkert ansåg den dåvarande
regeringen att
Arbetslivsinstitutet
kostade för mycket,
men samtidigt
kostar avsaknaden
av bra
arbetsmiljö
samhället mycket pengar.
– Är det dålig arbetsmiljö kommer
kostnaderna bara någon annanstans i
samhället i form av sociala problem.
Riskerar jobb inom vård och omsorg,
där många kvinnor arbetar, att rationaliseras
bort av till exempel robotar?
– Det kommer ny teknik och utveckling
pågår, men fortfarande är omvårdnadstjänster
svåra att ersätta med en
maskin. Det handlar om väldigt komplicerade
relationer. Så vi är inte där ännu i
alla fall att den typen av jobb försvinner.
Kan man se någon skillnad i hur män
och kvinnor klarar sig på en ny typ av
arbetsmarknad?
– Det har diskuterats huruvida unga
män har svårare att klara sig i den tjänstesektor
som vuxit och växer fram. Pojk-
och mansrollen är inte riktigt avpassad
för ett samhälle där service och kommunikation
spelar stor roll. Det kan leda
till att unga män inte ser sin framtid i det
samhälle som växer fram, säger Tomas
Berglund.
Vad driver förändringarna på
svensk arbetsmarknad?
– En drivkraft är arbetsgivarens vilja
att göra sin produktion mer rationell och
effektiv och där kommer teknologin in.
Även löntagarorganisationerna driver
förändringar, men på ett sätt responderar
löntagarsidan mer. Exempelvis
genom att försvara jobben i förhållande
till ny teknologi eller driva att arbetstagarna
måste få utbildning.
En annan drivkraft är naturligtvis
politiska partier med sina agendor, men
även sociala rörelser som lyft frågor under
åren. Inte minst kvinnorörelsen som
har påverkat och förändrat spelregler
kring till exempel diskriminering. B
V
flera jobb för att