Palmecentrets partnerorganisation
Women’s Leadership
Centre (WLC) i Namibia
arbetar med att stärka den
mest utsatta gruppen i samhället:
internationellt
Allra mest utsatta i Namibia är flickor
och kvinnor i minoritetsgruppen san.
O flickor och kvinnor
i minoritetsgruppen san.
text och foto: Andreas Karlsson ptimismtrots stora utmaningar
morgonbris 23
namibia
Sanfolket började befolka södra Afrika
för cirka 150 000 år sedan. Den traditionella
sankulturen bygger på långtgående
jämställdhet mellan kvinnor och män, men
det är värderingar som har gått förlorade
under århundraden av kolonisering och
samhällsutveckling.
Elizabeth IKhaxas är grundare av och
verksamhetschef på WLC. Hon säger att
det inte råder någon tvekan om att sanfolket
befinner sig längst ner i samhällshierarkin
och att kvinnor är särskilt utsatta.
– Marginaliseringen av san har pågått
i århundraden. Den har lett till arbetslöshet
och utbredd fattigdom. Den har
dessutom brutit sönder sankulturen och
skapat interna slitningar. Ofta är det
kvinnorna som till nöds lyckas försörja sin
familj genom småskaligt jordbruk. Det
leder till frustration hos männen, vilket
kombinerat med ett utbrett missbruk
leder till att de ger sig på kvinnor – både
inom och utanför familjen, säger IKhaxas.
Våldet har blivit normaliserat
Vi träffas i den lilla byn Drimiopsis, 25
mil öster om huvudstaden Windhoek, på
randen till Kalahariöknen. Prästen för
den lokala församlingen, Michael Kandovazu,
berättar att missbruk, våld och
sexuellt utnyttjande är ett stort problem
bland de omkring 2 000 invånarna.
– Våldet har blivit normaliserat. Jag har
själv, i flera av mina tidigare relationer,
slagit kvinnor. Men jag har insett hur fel
och förkastligt det är och försöker nu efter
bästa förmåga jobba
för ett samhälle där
kvinnors rättigheter
respekteras, säger han.
Han får medhåll av
Adelinde Karabo Madi.
Hon är före detta
lärare och leder den
lokala kvinnoorganisationen
i Drimiopsis,
THE WOMEN’S
LEADERSHIP CENTER
Organisationen The Women’s
Leadership Center (WLC)
grundades 2004 med syftet att
utveckla kvinnligt ledarskap
och stärka kvinnor från olika
etniska grupper i Namibia.
Den huvudsakliga målgruppen
är unga kvinnor från sanfolket.
Genom utbildning, kapacitetsuppbyggnad
vilken bygger på
WLCs program.
– Det är också ett
stort problem att
föräldrar inte förstår
vikten av skolgång för
sina barn, helt enkelt
för att de själva aldrig har gått i skolan,
säger hon.
En viktig del av WLCs arbete för
kvinnors rättigheter är att genom
historieundervisning försöka återknyta
till sankulturens traditionella, jämställda
värderingar. En annan är att informera
om lagar och internationella konventioner
syftar projektet, som stöds
av Palmecentret, till att uppnå
ett mer rättvist samhälle.
om alla människors lika värde.
Namibia har förhållandevis progressiva
lagar mot diskriminering av såväl
kvinnor som marginaliserade etniska
grupper. Problemet är att de inte efterlevs,
konstaterar Elizabeth IKhaxas.
Förklaringen är både
enkel och nedslående:
politikerna är en del
av samma patriarkala
struktur som är själva
grundproblemet. Men
trots utmaningarna är
IKhaxas optimistisk
och säger att besök som
det i Drimiopsis stärker
henne i tron på att det
går att göra skillnad.
Stora framsteg
Den flickgrupp som
startades i byn för ett
år sedan har på kort
och opinionsbildning
tid gjort stora framsteg och hon ler brett
när flickorna en efter en får låna mikrofonen
för att, på både sitt modersmål och
på engelska, läsa upp vilka rättigheter de
har som sanflickor i dagens Namibia.
– Det här gör mig oerhört glad. Flickorna
kommer att växa upp och ha helt
andra förutsättningar än sina föräldrar,
säger hon. ●