Ker stin Adolfsson, Göteborgs universitet.
morgonbris 5
foto: svt
Josefin Neldén som Maggan Nilsson och Tova Magnusson som socialborgarrådet Britt Gahn.
SVT-dramat ”Vår tid är nu” har blivit en dundersuccé med rekord på över
1,5 miljoner tittare på måndagskvällar när nu säsong två rullar. Den Kristallen-belönade
serien med restaurang Djurgårdskällaren som skådeplats spänner över flera generationer
med avstamp i krigsslutet 1945.
Här bjuds på spänning och intriger, kärlek och svek, klasskamp och politik – och ett
färgstarkt persongalleri. Det gäller inte minst kvinnorna.
I avsnittet från 50-talet träder S-kvinnor in i handlingen, i skepnad av dess ordförande
socialborgarrådet Britt Gahn (spelad av Tova Magnusson). Hon handplockar servitrisen
Margareta ”Maggan” Nilsson (spelad av Josefin Neldén) till sin borgarrådssekreterare
i Stadshuset. Maggan är en ensamstående mamma, som engagerat sig fackligt och strider
för personalens bästa. Hon har tagit sig över flera trösklar på sin klassresa, men hur det
ska gå för henne i politikens och S-kvinnors värld är ett oskrivet blad.
Spännande fortsättning följer.
FOTNOT: S-kvinnors verkliga ordförande och socialborgarråd på 50-talet var Inga
Thorsson (1915–1994). När debatten om svenska atomvapen rasade var hon en stark
ledare för nej-sidan. På hennes politiska meritlista finns UD-tjänster, ambassadör i Israel
och FN-ambassadör.
spaning
S-kvinnor spelar roll
i ”Vår tid är nu”
TJEJJOUREN VÄST SKA KUNNA HJÄLPA FLER
Tjejjouren Väst har fått ekonomiskt stöd av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté
för att utveckla sin hemsida och sin mobilapp. Tanken är att
insatserna ska kunna öka med 50 procent och att man ska kunna ge stöd även
när chatten är stängd. Nästan hälften av de samtal Tjejjouren Väst tog emot
under 2017 handlade om psykisk ohälsa och suicid.
I samband med att den nya hemsidan och appen lanseras drar man också
igång en kampanj med fokus på psykisk ohälsa.
Skulden
kartläggs
Att människor
skuldbelägger den
som utsatts för en
våldtäkt beror på personliga
faktorer hos den som skuldbelägger
snarare än faktorer som
hör till själva våldtäktssituationen.
Det visar en avhandling i psykologi
vid Göteborgs universitet av Kerstin
Adolfsson.
Till exempel skuldbelägger de
som tror på så kallade våldtäktsmyter
mer än de som inte tror på dessa.
Med myter menar man förutfattade
meningar som att bara vissa typer
av människor våldtar, att de flesta
anklagelserna är falska eller att en
berusad förövare har mindre ansvar.
Andra orsaker till skuldbeläggande
är hur personer uppfattar samtycke
och att de känner låg sympati för de
utsatta. Kerstin Adolfssons studier
bekräftar också tidigare forskning
som visat att personer som utsatts för
gruppvåldtäkt skuldbeläggs mer än
de som utsätts av en ensam förövare.
Större skillnad i
jämställda länder
När personer själva ska
skatta sina personligheter är
skillnaderna mellan män och
kvinnor större i jämställda
länder. Det visar en studie
från Göteborgs universitet i
samarbete med Högskolan
Väst och Högskolan i Skövde.
Testet som ligger till grund
för studien mätte öppenhet,
samvetsgrannhet, extroversion/
introversion, välvillighet och
känslosamhet. 130 000 personer
från 22 länder svarade på
personlighetstestet.