”Svårare skoja om
Sverigedemokraterna” Claes Er iksson. foto: ja n el l si ng e r
– Att skapa revy är att uppdatera
samhällsklimatet. Det är allmänbildande,
skådespelarna sätter sitt ljus på konstigheter
och lustigheter i samhället,
säger Claes Eriksson i Galenskaparna
och hedersmedlem i LIS, Lokalrevyer i
Sverige.
Han tycker att själva processen att
skapa en revy är rolig.
– Det finns en lust och glädje i att träffas
och arbeta fram en revy, att ingå i ett
sammanhang.
Den första revyn spelades 1845 i Sverige
och teaterformen blev populär efter
det. I början av 1900-talet delades den
upp i två genrer: lyxreyvn med Ernst
Rolf och den satiriska revyn med Karl
Gerhard.
– Ernst Rolf hade pampiga nummer
med lättklädda damer, säger Claes
Eriksson.
Den satiriska revyn var framgångsrik
under lång tid därefter. Claes Eriksson
ser en milstolpe då Karl Gerhard gjorde
sig rolig över nazisterna i ”Den ökända
hästen från Troja”.
– Det var modigt
att framföra då.
Han nämner andra som
fört den satiriska traditionen vidare:
Hasseåtage, Povel Ramel och på senare
tid Oscarsrevyn.
– Även Grotesco arbetar i liknande
anda.
Claes Eriksson menar att det finns ett
demokratiskt inslag i revyn – den påminner
om att man får säga vad man vill på
scen.
– Samtidigt går det inte ha för höga
förväntningar på satiren och tro att den
ska förändra samhällsutvecklingen. Det
har till exempel blivit svårare att skoja
om Sverigedemokraterna.
Under de senaste åren har de professionella
riksrevyerna försvunnit alltmer.
En förklaring tror Claes Eriksson är
att de har blivit ersatta av musikalerna.
Däremot är lokalrevyerna fortsatt
populära.
– De har tagit över traditionen att
komma med knipsluga sanningar om
politikerna. ●
morgonbris 27
Revyn har funnits sedan 1800-talet och har en stark tradition
i Sverige. Claes Eriksson i Galenskaparna ser revyn som
en förlängning av folkrörelsesverige.
text: Anna Petersson
LANDETS NYÅRSREVYER I URVAL:
● Kalmarsundsrevyn
”Känn dig som hemma”
● Ystadrevyn ”Tänt vare här!”
● Falkenbergsrevyn ”Uppskruvat –
en het revy på högtryck”
● Eskilstunarevyn ”Jubileumsshow 30”
● Östersundsrevyn ”Många stollar”
● Revyarna i Torsås ”Tuppvärmda”
● Karlskogarevyn Gôrskôj ”Valfritt”
● Iggesundsrevyn ”X-TRA ALLT”
● Borlängerevyn ”Valfritt!”
● Engelholmsrevyn ”En skrattfest
för alla”
● Mölndalsrevyn ”Vinter i välfärden”
● Vetlandarevyn ”Klang i bygget”
● Horndalsrevyn ”Hoorndal.kom”
● Torslandarevyn ”Fulladdat!”
● Helsingborgsrevyn ”Mitt i 9:an”
● Katrineholmsrevyn ”De folkvalda”
● Linköpingsrevyn ”Brännhett”
källa: lis, riksförbundet lokalrevyer i sverige
publiken delar stämningen på scen.
– Det är en varm och omfamnande
stämning, säger Kicki Bergsten.
Hon beskriver revygänget som en
jättefamilj att längta till.
– Sketcherna är som en förlösande
terapi, vi kan skälla på varandra och
ha hjärtat med.
Anna-Lena Kjellander håller med.
– När repetitionerna är som mest
intensiva kan det kännas skönt att
tänka på hur lugnt det blir efter sista
föreställningen. Men när den väl har
varit så känns det tomt, som att
stänga en fördämning. Då längtar jag
tills vi sätter igång igen. ●