Lars Fischer, Kommunal.
MORGONBRIS 15
Emma Gattson gillar sitt
jobb, men tycker att
lönerna måste bli högre.
En bransch som
är här för att stanna
Kommunal tecknade det första
kollektivavtalet för hushållsnära
tjänster i slutet av 90-talet. Målet är
att alla som arbetar i sektorn ska ha
kollektivavtal, seriösa arbetsgivare
och bra avtalsvillkor. Efter att Kommunal
2012 värvade människor från
branschen till sin avtalsdelegation
ökade medlemsantalet mellan 2012
och 2014 med 100 procent.
– Det här är en bransch som har
växtvärk. Det finns många seriösa
företag, men det finns med fackliga
ögon sett lika många oseriösa företag,
säger Lars Fischer som är gruppchef
på Kommunal.
Kommunal försöker hela tiden hitta
samarbeten med arbetsgivarna och
med arbetsgivarorganisationen KFO
för att göra branschen lite vitare.
– Vi har bra samarbete, centralt i
alla fall, med Hemfrid och HomeMaid
som är de två stora drakarna, säger
Lars Fischer.
Vilken är den största utmaningen?
– Att företagen via sina kunder kan
organisera arbetet så att våra medlemmar
kan få högre sysselsättningsgrader.
Det görs försök till exempel
med att kunder med någon form av
morot ska förmås att lägga städning
på måndagar i stället för på fredagar
så att man kan få en jämnare arbetsfördelning
över veckan.
Hur ser arbetsmiljön ut?
– De större företagen ställer krav
på sina kunder att använda produkter
som företaget tillhandahåller. De
går hem till folk och tittar på vad för
slags dammsugare du har.
I dag finns det cirka 17000 företag
i branschen. Av dem ägnar cirka 7000
sig åt bara hushållsnära tjänster.
Många av dem är enmansföretag,
men kanske cirka 3 000 till 4000 har
anställda, säger Lars Fischer.
– 300 av dem har kollektivavtal.
I dag har vi 4000 medlemmar på
området. 30 000 ungefär jobbar i
branschen så Kommunal har en stor
potential att värva.
Hushållsnära tjänster är en
prioriterad bransch för Kommunal
under 2019. Det innebär att man kan
göra lite extra jämfört med i andra
branscher.
– Vi kommer till exempel i fem av
våra 13 avdelningar att ha heldagskonferens
där vi bjuder in medlemmar.
Vi hoppas att de kommer att
prata med sina arbetskamrater
som ännu inte är med i Kommunal.
Kommunal ska också på åtta olika
ställen bjuda in till medlemskvällar
där man uppmanar medlemmar att
ta med en kompis som inte ännu är
medlem.
– Vi vill verkligen visa att vi
är facket i branschen, säger Lars
Fischer.
Att komma i kontakt med människor
i branschen kräver fantasi. I
storstäderna försvåras det dessutom
av att många anställda är migranter
och inte har svenska språket med sig.
– Det försvåras dessutom av att
i vissa av de länder som många
kommer ifrån där kanske facket är
korrumperat. Eller man kanske blir
skjuten om man är medlem. Då är
det en ganska lång väg att övertyga
någon att gå med i facket. O
klart att engagera sig fackligt, det har
hon gjort var hon än jobbat.
– Man kan ju inte ställa sig och bara
skrika ’det här är inte rätt’. Man måste
göra något.
Frustration
Hon är mycket nöjd med sitt eget regionala
ombud från Kommunal, men annars
tycker hon att det går trögt. I dag ingår
det i den grundläggande utbildningen att
man får förhandlingsrätt, men det gjorde
det inte när Emma Gattson utbildade sig.
Hon har tjatat och tjatat om att få komplettera.
Nu äntligen i maj händer det.
– Jag måste ju få verktygen jag behöver.
Annars blir det ingen tyngd bakom
det jag säger.
När hon ska peka ut de största
utmaningarna i branschen nämner hon
framförallt lönen.
– Jag tycker det är otroligt sorgligt.
Varför kan man inte bara avlöna oss? Ge
mig lön! När dagen är slut är det ändå
lönen som avgör vilket värde man har.
Vi tycker om vårt jobb, men vi vill känna
oss stolta, säger Emma Gattson. O
Kommunal vill vara facket för dem som arbetar med hushållsnära
tjänster. På ett par år har medlemsantalet fördubblats, men det är inte
lätt att nå någon som har andra människors hem som arbetsplats.