Jörgen Berggren, högste ansvarig för regel- och domarfrågor på
Skånes Fotbollförbund.
det innan den är i spel. Det räcker numera mer än väl med
det gamla begreppet, ”ha rullat sin egen omkrets”. Bollen
ska tydligt ha rört sig.
En taktiker (jag medger att det är en tveksam benämning,
sabotör eller provokatör hade kanske varit mera
rätt) i den portugisiska klubben Benfica kom på en ny grej.
Exempel: Benficamålvakten la upp bollen på målområdeslinjen.
Motståndarna täckte de Benficaspelare som
kunde väntas få bollen. Samtidigt tog flera Benficaspelare
positioner högt upp i planen. Så högt de kunde även i
zoner dit en inspark på liggande boll inte kunde väntas
nå. En Benficaspelare stannade kvar nära målvakten
som lyfte bollen. Medspelaren nickade tillbaka bollen i
målvaktens famn. Målvakten satt snabbt fart ut till egen
straffområdeslinje och hans inspark dök ned en lång bit
in på Milans planhalva där Benfica hade fler spelare än
Milan. På så sätt blev en beskedlig inspark snabbt en
farlig kontring.
Något som Ifab snabbt satte stopp för.
• Tiden för uppehåll i spelet för att spelare ska kunna kyla ned
sig då temperaturen eller luftfuktigheten är för hög, ökas från
tidigare en minut till tre.
• Det lag som vinner slantsinglingen före avspark har numera
rätten att välja sida eller att göra avspark.
Svårt bedöma hands
Ett på gränsen till olösligt problem har behandlats. Utan
garantier för att den nya tolkningen ska förhindra att
problem fortsätter dyka upp – när är det hands?
I många år har tolkningen ”ofrivillig” eller ”oavsiktlig
hands” använts. Den gäller inte längre. Numera gäller om
handen har ett i situationen naturligt läge eller inte.
– Händerna ovanför axlarna ska alltid ses som ett onaturligt
läge och leda till bestraffning, förklarar Berggren:
– Min uppfattning är att handsregeln fortsätter vara
den som domarna har svårast att tolka. Vad är naturlig
ställning? Händerna och armarna används ju alltid som
balanshjälp då man hoppar? Likaså när man försöker resa
sig. Nästan alltid reser man sig reflexmässigt med hjälp
av armar och händer. Om bollen då skjuts på den arm
spelaren använder som stöd, hur ska det ses?
– Tidigare har det varit möjligt att göra mål med handen/
armen, eller att leverera en passning som lett till mål.
– Tveklöst uppstår problemet att det som inträffar i anfallsstraffområdet
inte bedöms på samma sätt i försvarsstraffområdet.
Får försvaren en boll på armen är det inget
regelbrott, om han inte gjort sig ”onaturligt större”. Får
anfallaren bollen på samma ställa ska domaren ingripa.
• Vid nedsläpp (oftast sedan bollen träffat domaren) ska
alla spelare utom den som bollen släpps till finnas på
minst fyra meters avstånd. Inom strafforådet ska bollen
alltid ges till försvarande lags målvakt. För att nedsläpp
ska dömas ska bollen efter att ha träffat domaren gått i
mål eller gått till andra laget. Bollen släpps till det lag som
senast rörde bollen.
• Målvakt som gör misstaget att ta upp bollen när han
inte får göra det (bakåtpassning, efter egna lagets inkast
eller att efter att ha hållit den, släppt den och tagit den på
nytt) ska inte målvakten varnas utan straffet som utdöms
är indirekt frispark.
Viktigt kunna reglerna
Det finns all anledning att uppmana föreningarna att ha
regelgenomgångar med sina ledare och spelare före seriestarten.
För även om de flesta haft kontakt med de nya
reglerna/tolkningarna när de sett TV-sända matcher finns
det frågor värda att uppmärksamma.
Och/eller att köpa in ett antal regelböcker och låta
spelarna lära av dem.
Eller varför inte vid inledningen av varje träning låta
någon av tränarna läsa en, eller kanske två, punkter högt
för spelarna. Absolut inte allt på en gång. Ingen människa
klarar att ta emot så mycket information på en gång som
23 regeländringar innebär – särskilt inte som de tidigare
bestämmelserna/tolkningarna förhoppningsvis suttit i
ryggmärgen.
Det som står i den nya regelboken gäller över hela
linjen.
Jörgen Berggren medger dock att regeln (regel 4) kan
bli ”flytande”, den säger:
• Undertröjor kan vara flerfärgade/mönstrade om detta är likadant
som hos huvudtröjans (matchtröjans) ärmar.
– Vi kommer kanske inte att vara petnoga och beivra om
avvikelserna inte är alltför iögonenfallande, förklarar
Jörgen.
• När försvarande lag vid frispark bildar mur (minst tre
spelare) får ingen i anfallande lag vid frisparkens genomförande
befinna sig närmare muren än en meter.
• Domare måste inte längre visa tecknet för indirekt frispark,
uppsträckt arm, om hen bedömer att det inte är möjligt göra mål
direkt, exempelvis efter offsideavblåsningar.
Svenskt fusk uppmärksammat?
Kanske har en händelse i svensk fotboll påverkat Ifab att
tydliggöra att vid straffspark får målvakten inte röra nät,
målstolpar eller -ribba. IFK Göteborgs danske målvakt
Kim Christensen fuskade kring 2010 genom att dra nederdelen
av målstolparna inåt. En åtgärd som minskade
målets storlek.
Ytterligare en ändring i samband med straffsparkar.
• Målvakten måste alltid vid straffspark ha en fot på eller ovan
mållinjen, Ställa sig med båda fötterna bakom linjen är inte
tillåtet.
Fler detaljer vid straffsparkar påtalas i ändringarna.
En punkt som vi väljer att nämna är att ingen motståndare
vid inkast får uppehålla sig närmare sidlinjen än två
meter. Det är avståndet från sidlinjen som bedöms, inte
avståndet till den som kastar. Kastas bollen från en plats
två meter bakom sidlinjen ska närmaste motståndare ändå
befinna sig två meter från sidlinjen. Att avståndet då är
fyra meter följer regelboken.
Tränaren är alltid ansvarig
Från och med i år, det infördes inte i våra högsta serier
under 2019, ska domaren när han utdelar bestraffningar
till någon på lagbänken visa gult eller rött kort.
>>>
Skånebollen nr 1 # 2020 23