INFORMATION/KOBOLTFÖRGIFTNING
Sjukdomen GPA (Granulomatös
Polyangit) är en mycket sällsynt
sjukdom, som tidigare kallades
för Wegeners sjukdom.
GPA kännetecknas av blodkärlsinflammation
(vaskulit) med
härdar (granulom) och djupa sår
i luftvägarna, särskilt näsans och
bihålornas slemhinna. GPA kan
även drabba andra kroppsorgan
som ögonen, nervsystemet, huden
och njurarna. GPA kan även
orsaka trötthet, feber, ledvärk och
muskelvärk.
Tidigare kunde sjukdomen bli
livshotande men numera kan man
behandla GPA med läkemedel,
t.ex. cytostatika och kortison.
Läkemedelsbehandlingen ger en
betydande förbättring men återfall
är vanliga.
Den medicinska vetenskapen
har ännu inte till fullo klarlagt
orsakerna till GPA. Det finns
emellertid en viss ärftlighet och
även miljöfaktorer spelar en roll.
Redaktionen
Källor:
1. ”Arthritis and allied conditions
– a textbook of
rheumatology”, volume
two, p. 1667-1672.
Lippincott Williams &
Wilkins (2001).
2. Bulletinen (Reumatikerförbundet),
nr 1, s. 10-13
(2013).
3. Nationalencyklopedin,
sökord Wegeners sjukdom
(1996).
Anm.:
Det kan nämnas, att det även
finns en rapport om att en person
med GPA blivit symtomfri
efter sanering av amalgam och
andra metaller samt antioxidantintag
(Tf-bladet nr 2/
2013). Redaktionen
Höftproteser
Hos den stora allmänheten är det inte så känt
att höftproteser ibland kan orsaka koboltförgiftning.
Förgiftningen beror på att höftproteser
ofta innehåller komponenter av en
metallegering, som under vissa omständigheter
kan avge större mängder av metallerna
kobolt och krom (1, 2, 3).
Vid en höftledsoperation
ersätts höftleden med en
höftprotes, som består av
ett ledhuvud och en ledpanna.
Ledhuvudet ligger an mot den
skålformade ledpannan och kan
glida över dess yta. Ledhuvudet
fästs på ett skaft, som trycks ned
i lårbenet så att protesen sitter
stadigt (kan även cementeras
fast).
Material i höftproteser
En höftprotes består således av
olika delar och det används olika
typer av material i de olika delarna
(4):
• Ledhuvud:
Metall, dvs en kobolt-kromlegering.
Keram, t.ex. aluminiumoxid.
• Ledpanna:
Metall, dvs en kobolt-kromlegering.
Keram, t.ex. aluminiumoxid.
Polyetylen (plast).
• Protesskaft:
Titanlegering eller rostfritt
stål.
Materialen i ledhuvudet och ledpannan
kan således kombineras
på olika sätt, vilket kan påverka
slitaget i kontaktytorna. De vanligaste
kombinationerna är:
• Metall-mot-polyetylen
• Keram-mot-polyetylen
• Metall-mot-metall
• Keram-mot-keram.
Faktaruta
om GPA
Höftproteser
kan orsaka förgiftning
Det första ordet anger ledhuvudets
material och det andra
ordet anger ledpannans material.
Med metall avses här en koboltkrom
legering.
Riskfaktorer
Metall-mot-metall är den protestyp,
som är förknippad med den
största risken för hälsopåverkan
på grund av koboltexponering.
Detta gäller speciellt för vissa
konstruktioner, som ger ökat slitage
på kobolt-krom-legeringen
(2, 3). Det bildas då stora mängder
av små partiklar, som avger
både kobolt och krom till omgivande
kroppsvävnader och till
blodet.
En speciellt riskabel situation
kan uppstå för patienter, som har
höftproteser av typ keram-motkeram
och keram-mot-polyetylen.
Om keramen går sönder,
bildas keramiska partiklar, som
fungerar som ett slipmedel om en
ny höftprotes sätts in av typ metall
mot-metall eller metall-motpolyetylen.
Det kan då bildas
mycket stora mängder av små
kobolt-krom-partiklar (5, 6).
Hittills har de vetenskapliga
studierna främst fokuserat på
kobolt som en riskfaktor, eftersom
man inte vet så mycket om
kromavgångens betydelse när det
gäller höftproteser (1).
Halter av kobolt i blodet
Det har nyligen publicerats en
16 TF-BLADET NR 3/2014