REPORTAGE: DROGTESTER I SKOLAN
Elevhälsoteamet har gjort sin för eleverna oanmälda entré och informerar kort om vad som ska hända, att det är frivilligt osv.
tjänsten ser olika ut mellan olika kommuner och rutinerna varierar.
– När vi gör en orosanmälan har vi från skolan alltid ett förslag
på tid för ett möte på skolan med socialtjänsten, skolan, elev och
vårdnadshavare. Då kan socialtjänsten göra en förhandsbedömning
på plats och sekretessen är bruten. I många fall fungerar det
bra, men inte alltid, säger Bert-Inge Karlsson.
En uppföljning av statistik görs varje läsår, men en mer systematisk
dokumentation som kan ligga till grund för utvärderingar
saknas ännu.
Kulturen har förändrats
Hur har då arbetet med drogpolicyn påverkat skolan? Någon utvärdering
har inte gjorts, inte heller fortlöpande drogvaneundersökningar
som kan visa om elevernas drogvanor påverkats. När vi
ställer frågan till elevhälsoteamet är bilden positiv. Man beskriver
det som att kulturen på skolan förändrats.
– Vi får också frågor från föräldrar i andra kommuner som
hört talas om skolans drogpolicy och vill att deras barn ska
söka till Klippans gymnasieskola av just den anledningen.
– Förut hörde man ofta elever säga att ”alla röker ju på” och
att det var mer prat om droger. Nu hör vi inte det längre för alla
vet att alla inte röker på, tvärtom är det ett fåtal, säger Bert-Inge
Karlsson.
Policyn är tydlig och både elever och personal vet vad som
gäller och känner sig trygga med det. Policyn, drogtesterna och
samtalet inför provtagningen blir en positiv förstärkning för den
majoritet elever som väljer att inte använda droger.
– Samtidigt blir vi bättre på att tidigt upptäcka, fånga upp
och motivera de som behöver stöd och hjälp, förklarar Bert- Inge
Karlsson.
Elever och föräldrar positiva
När vi pratar med elever och ställer frågor om vad de tycker om
skolans drogpolicy och drogtestningen svarar alla vi frågar att
de tycker det är bra. Det är tydligt att praktiken är viktig för motivationen.
– Man kan ju inte hålla på med droger om man ska göra praktik.
Jag ska jobba på ett LSS-boende, så det skulle inte fungera,
säger en elev och får medhåll från sina kamrater.
Två andra elever ansluter och får samma fråga.
– Jättebra att skolan har koll, säger båda två.
I samtalet får eleverna också frågan vad de tycker om att
skolan använder drogtester. De allra flesta svarar att de tycker
det är bra och hittills har bara en elev avböjt att lämna drogtest,
säger Helena Wiberg.
Helena berättar vidare att hon i elevsamtalen ofta får frågan
varför skolan inte testar fler och oftare.
– Vi har inte gjort någon enkät bland föräldrar men att alla föräldrar
hittills skrivit under medgivande att deras barn kan drogtestas
ser vi som ett gott betyg, säger Bert-Inge Karlsson.
– Vi får också frågor från föräldrar i andra kommuner som hört
talas om skolans drogpolicy och vill att deras barn ska söka till
Klippans gymnasieskola av just den anledningen.
Andra skolor intresserade
Frågor kommer också från många andra skolor runt om i landet
som vill utveckla sin drogpolicy och införa drogtester. Klippans
gymnasieskola ingår också i ett nätverk av skolor och kommuner
som nu växer fram där erfarenheter delas och där Narkotikafri
Skola är något av en spindel i nätet.
Vi lämnar Klippans gymnasieskola med många intryck. Den är
ett exempel på en skola som utvecklat en genomtänkt policy och
struktur för det drogförebyggande arbetet. En uppföljning av statistik
görs varje läsår. Med en systematisk dokumentation för utvärderingar
skulle det bli enklare för andra skolor att ta till sig det
goda exempel som Klippans gymnasieskola utgör. „
”Finns det något lagstöd
eller några riktlinjer för hur man
ska hantera en elev som testat
positivt i drogtest?”
Svar på den här frågan och många
andra får du hos Narkotikafri Skola.
www.narkotikafriskola.se
12 Narkotikafrågan • 1/2018