NOTERAT
Färre dör av narkotika –
men trendbrott osäkert
Den narkotikarelaterade dödligheten minskade i Sverige 2016
efter flera års uppgång. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik
gick den ner tio procent till 543 dödsfall i åldersgruppen 15-64
år, direkt kopplade till narkotika.
Det är Svenska Dagbladet som redovisar FHM:s siffror, från
2006 till 2015 tredubblades narkotikadöden kraftigt i landet från
210 till 618 dödsfall i dessa åldersgrupper. Det som avses gäller
direkta dödsfall kopplade till narkotika, exempelvis överdoser
som lett till andningssvårigheter.
Men 2016 registrerades alltså en liten minskning i åldrarna
15-64 år till 543 dödsfall. Sett till hela befolkningen minskade
dödsfallen av narkotika från 618 till 590.
Men det är för tidigt för att säga om det är ett trendbrott.
– Det är jättesvårt att spekulera i. Det kan bero på att behandlingsinsatserna
är bättre, att det har blivit fler sprutbyten.
Men också att gruppen som använder narkotika har minskat eller
att det har blivit svårare att få tag i substanserna, säger Joakim
Strandberg på Folkhälsomyndigheten till SvD.
Siffrorna bygger på Socialstyrelsens dödsfallstatistik om narkotika
som också tyder på en nedgång, som Drugnews tidigare
rapporterat om. De direkt relaterade dödsfallen redovisas varje år
av FHM till EU:s narkotikabyrå ECNN.
När både dödsfall med narkotika som direkt orsak och bidragande
orsak (till sjukdomar mm) inräknas, så blir siffrorna högre.
Men även där så märks sjunkande siffror – antalet dödsfall i befolkningen
sjönk från 949 personer 2015 till 909 året efter.
Omkring en tredjedel av de döda är kvinnor. Överdoser (ofta av
opioider såsom heroin, narkotikaläkemedel etc.) står för hälften,
en fjärdedel anses vara självmord.
I jämförelser med andra EU-länder ligger Sverige näst högst,
men statistiker menar att det är knepigt att jämföra då redovisning
och regelverk är betydligt noggrannare i Sverige än flera
andra länder. Dessutom används numer bättre mätmetoder vilket
gör att en tidigare underrapportering kan ha gett en delvis felaktig
bild av ökningstakten.
Dödfallsstatistiken för droger används ofta av kritiker av den
restriktiva narkotikapolitiken för att utmåla dess misslyckande.
Även när dödstal till synes planar ut. Att missbruksvården behöver
byggas ut och motgiftet naloxon måste bli mer tillgängligt
är de flesta överens om. Socialstyrelsen har efterlyst mer i sitt
åtgärdspaket. Även spridda röster om fixrum, att avkriminalisera
bruket och cannabisliberaliseringar hörs i debatten.
Men det är alltså komplicerat att tolka dödssiffror för enskilda
år och särskilt att jämföra länder som mäter på olika sätt.
Det är samtidigt för tidigt att påstå att dödligheten av narkotika
är på väg att vända neråt. Det behövs flera år för att säkerställa
en trend. Och dödligheten är fortfarande på en mycket oroande
hög nivå – och såväl tillgång till droger som en ström av nya substanser
är påtaglig.
Det finns risk i en allt mer global tid att dödstalen tar ny fart.
I USA har en opioidepidemi (efter överförskrivning av läkemedel,
billigare heroin och nätdroger) lett till historiskt höga dödsfall
som även riskerar att nå Sverige.
Rättsmedicinalverket varnar för att den fruktade starka opioiden
fentanyl med analoger, som säljs via nätet, tar allt fler liv i Sverige.
Och är på väg att gå om heroin som dödsbringande drog.
Det finns fler ingångar om narkotikadödens orsaker. Den
medicinska missbruksvården har blivit för generös, menar
Riks förbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och Kriminellas
Revansch i Samhället (KRIS). Bland annat dör fler personer med
metadon och buprenorfin i kroppen som organisationerna kopplar
till att substitutionsvården byggts ut kraftigt. Läke medlen
sprids vidare i beroendekretsar genom bland annat läckage.
– Om det är någonting som den höga narkotikadödligheten
ska kopplas till så är det att vi har gått väldigt mycket mer mot
skade minimering, säger Per Johansson, generalsekreterare på
RNS till SvD. „
SVEN LILJESSON, DRUGNEWS
Förslag om att öka tillgång till
Naloxon
Ökad tillgänglighet till Naloxon för att häva livsfarliga överdoser av
heroin och andra opioider har utretts. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen
lämnade sina förslag i början av januari till regeringen.
Tre åtgärder och regelförändringar föreslås för att göra motgiftet
mer tillgängligt för opiatberoende i riskzonen för överdos,
för närstående och personal i räddningstjänsten:
• Att sjuksköterskor får rätt att skriva ut naloxonläkemedel.
• Att det blir möjligt att lämna ut naloxonläkemedel vid förskrivningstillfället.
• Att räddningstjänst får möjlighet att ge naloxonläkemedel i
väntan på ambulans.
– Syftet är att göra naloxon mer tillgängligt för personer i riskzonen
för att överdosera opioider, för dem som riskerar att bevittna
en överdos eller är först på plats efter att det har hänt, säger
Eva Nyman, läkemedelssamordnare på Socialstyrelsen, i en kommentar.
Ändringarna ger möjlighet för hälso- och sjukvården att starta
naloxonprogram, där förskrivning och utdelning av motgiftet ska
kunna ske tillsammans med utbildning. Sådana program ska exempelvis
kunna startas vid sprutbytesverksamhet, Laro-mottagningar,
statliga LVM-hem och i kriminalvården.
– För att fler liv ska kunna räddas med naloxon behöver förskrivningen
kompletteras med utbildning. Man behöver kunna
känna igen en opioidöverdos, veta hur läkemedlet verkar, kunna
ge hjärt-lungräddning och larma ambulans. Naloxon är ett komplement
till övrig vård, säger Eva Nyman.
Ett nationellt kunskapsstöd om utbildningens innehåll avser
myndigheterna att ta fram för att naloxonprogram ska finnas tillgängliga
i hela landet.
Däremot är det osäkert om poliser, socialarbetare och andra
kommer att få ge Naloxon till missbrukare som tagit överdoser.
I utredningen har identifierats rättslig knivighet om myndighetspersoner
utanför sjukvården utan lagstöd kan administrera läkemedel
på en medvetslös person eller använda milt våld för detta.
Nu ska ändringsförslag av respektive föreskrifter skickas ut på
18 Narkotikafrågan • 1/2018