Matnyttig genomgång av komplex fråga
Charlotte Figi är bara elva år gammal men beskrivs ibland som
”flickan som förändrade USA:s marijuanalagar”. Verkligheten är
förstås mer komplex än så, men en alldeles osann bild är det inte.
Charlotte lider av en sällsynt sjukdom kallad Dravets syndrom
och drabbas ofta av svåra epileptiska anfall.
För några år sedan testade familjen att behandla henne med
så kallad medicinsk marijuana och Charlotte beskrivs nu som i
princip symptomfri. 2013 gjorde CNN en dokumentär om henne
och fallet har fått stor spridning i media och i olika forum på internet.
Charlotte är knappast det första fallet som uppmärksammas.
Redan på 1970-talet upptäckte Robert Randall att marijuana
minskade trycket i hans ögon och gjorde hans glaukom (grön
starr) bättre. Han fortsatte att vara en varm förespråkare för cannabis
livet ut och fick även han mycket utrymme i media.
Om Charlotte Figi, Robert Randall och andra nyckelpersoner
bakom det som kallas medicinsk marijuana kan man läsa i Pelle
Olssons nya bok Cannabis som medicin – historia, politik, forskning.
Det är en relativt tunn skrift, du tar dig igenom den på en
kväll, men den innehåller en hel del matnyttigt för den som vill förstå
mer om frågan. Hur blev det som det blev? Finns det några
medicinska användningsområden för cannabis? Vilka är farorna?
Boken utgår från USA där 29 delstater i dagsläget har legaliserat
medicinsk marijuana. Regelverken ser lite olika ut, men
det vanligaste är att den som vill köpa och använda cannabis i
medicinskt syfte måste ha ett intyg
från en läkare. I praktiken är detta inget
hinder – det är i princip fritt fram för
alla över 18 att skaffa ett sådant, det
finns gott om läkare som inte är så
nogräknade.
Så hur kommer det sig att stat efter stat har röstat igenom medicinsk
användning av cannabis? Till en betydande del kan det
nog tillskrivas alla de ömmande fall som lyfts fram i media och på
betalda annonsplatser. Inte sällan har detta skett i välfinansierade
och effektiva kampanjer av lobbyorganisationer som Drug
Policy Alliance.
Boken utgår från USA där 29 delstater i dagsläget har legaliserat
medicinsk marijuana.
Den forskning som finns visar att cannabis innehåller komponenter
som har vissa medicinska effekter. Framförallt handlar det om
smärtlindring, men enskilda studier visar också på effekter när
det gäller exempelvis symptom från MS eller epilepsi. Problemet
är bara att studierna är relativt få och sällan särskilt välgjorda. I
de flesta fall saknas helt vetenskaplig grund för att kunna säga
något om plantans effekter på den ena eller andra sjukdomen.
Det är ingen slump att cannabisplantan inte är godkänd som läkemedel
någonstans i världen – inte ens i USA. Den klarar helt enkelt
inte de krav som ställs på vanliga läkemedel.
Det som gör frågan om cannabis som medicin en smula
knivig är att det går att peka på ett antal människor som verkar ha
fått hjälp med sina väldigt svåra sjukdomar tack vare cannabis.
Att peka på att det är anekdotiska bevis och att riktiga, medicinska
studier som bäst visar på ganska mediokra effekter och att
andra preparat verkar hjälpa lika bra funkar inte alltid så bra i debatten.
Samtidigt råder det ingen tvekan om att medicinsk marijuana
är en dörröppnare som används mycket strategiskt av Drug
Policy Alliance och andra som vill legalisera cannabis även för
nöjesbruk – det erkänner de till och med själva. „
Cannabis som medicin
Pelle Olsson
Fri Förlag
2017
CANNABIS SOM MEDICIN
HISTORIA – POLITIK – FORSKNING
PELLE OLSSON
Robertsfors Försäljning AB
Fästelement • Balansblock
Gjutning • Bearbetning
Kuggväxlar • Tappväxlar
Skolgatan 33 • 915 34 Ånäset • Tel. 0934-205 80 • www.rofab.se
RECENSION
PIERRE ANDERSSON
Narkotikafrågan • 1/2018 25