NOTERAT
remiss och planeras kunna träda kraft senare i år. För att försöka
minska narkotikarelaterade dödsfall (2016 avled minst 909 personer
av bl a narkotikaförgiftning, merparten av opioider), så ändrade
regeringen ifjol sin tidigare tveksamhet kring Naloxon till att
låta utreda möjligheter att fler personer kring missbrukare skyndsamt
ska kunna ge motgiftet. I maj tilläts förskrivning av motgiftet
till patienten (för dennes närstående) i före byggande syfte.
Hittills har Naloxon bara funnits som förfyllda sprutor att ge i
muskeln (nasal variant vid försök i Danmark och Norge).
I november blev den första smidigare nässprejen (nasal beredning)
godkänd för marknadsföring inom EU, men den är ännu
inte tillgänglig i Sverige. „
SVEN LILJESSON, DRUGNEWS
Adhd-medicin når svarta
marknaden
Adhd-läkemedlet metylfenidat blir allt vanligare på illegala drogmarknaden.
Merparten av gjorda beslag har förskrivits i den
svenska sjukvården, visar en ny rapport av Socialstyrelsen.
Det narkotikaklassade läkemedlet metylfenidat (ex. Concerta
och Ritalin), som är avsett för personer med neuropsykiatriska
funktionshinder, förekommer allt mer på missbruksmarknaden.
Senaste åren har polisens beslag ökat från ett hundratal tabletter
per år runt millennieskiftet till drygt 7 000 tabletter/kapslar av
det centralstimulerande metylfenidat senaste åren. Det bör dock
ställas i relation till att nära 34 miljoner doser skrevs ut i Sverige
år 2015.
De har blivit populära som såväl ”pluggpiller” bland studer ande
till att blanda med andra medel i russyfte. Sprutbytescentralerna i
Malmö och Stockholm har mött besökare som injicerar metylfenidat.
Socialstyrelsen har i en analys försökt följa hur adhd-läkemedel
når svarta marknaden. Av den femtedel av beslagen som
gick att spåra hade merparten skrivits ut av svenska sjukvården.
– En sannolik väg ut är via enskilda patienter som får metylfenidat
förskrivet. Bara en liten del av de spårbara tabletterna har
smugglats in från andra länder, säger Daniel Svensson, utredare
på Socialstyrelsen och projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.
Förskrivning av adhd-läkemedel vid svårighet med uppmärksamhet,
koncentration och impulskontroll har ökat kraftigt. Omkring
90 000 personer fick medicinerna 2015, de flesta barn och
ungdomar, men störst ökning har varit bland vuxna senaste åren.
Enligt rapporten fick ungefär 30 procent av de vuxna, dvs.
cirka 15 000 personer, som fick metylfenidat det året även andra
narkotiska preparat, (såsom ångestdämpande läkemedel,
bensodiazepiner och smärtstillande opioider). Flera hade fått
narkotikaklassade mediciner utskrivna av olika läkare på olika
vårdcentraler oberoende av varandra. Över en tiondedel av dem
från minst fyra olika kliniker.
Socialstyrelsen uppmanar därför sjukvården att vara uppmärksam
på tecken på eventuellt missbruk av metylfenidat.
– Det är exempelvis viktigt att förskrivningen sker under kontrollerade
former och att sjukvården har fastställda rutiner för
att löpande utvärdera varje patients behandling, säger Daniel
Svensson.
Det är endast specialistläkare som får skriva ut adhd-läkemedel
och elektroniska recept har gjort det svårare att förfalska.
Så han hoppas nu att införande av en nationell läkemedelslista
ska underlätta för behandlande läkare att få bättre överblick över
patientens alla läkemedel. Och därigenom även försvåra avledning
till illegala drogmarknaden.
FN har uppmärksammat att några länder har omfattande förskrivning
av adhd-läkemedel. USA står för 80 procent av globala
användandet av metylfenidat, Island har högsta konsumtion
per person i världen. Sedan följer utifrån konsumtion per capita
Norge, Sverige, Australien, Belgien, Tyskland och Kanada, enligt
Socialstyrelsen. „
SVEN LILJESSON, DRUGNEWS
Ministern försvarar restriktiva
drogpolitiken
Även om några västländer luckrar upp sin drogpolitik så är det
inget som svenska regeringen funderar följa efter.
– Nej, jag är en stark förespråkare för att vi ska hålla fast vid en
stringent och restriktiv narkotikapolitik. Den har till stor del varit
framgångsrik, exempelvis när det gäller att hålla nere användningen
bland unga, och det finns ett brett stöd för den förda politiken
i befolkningen, svarar socialminister Annika Strandhäll (S).
Svenska Dagbladet har i en artikelserie belyst den restrik tiva
drogpolitikens svagheter och kritiker har kommit till tals. Bland
annat om hur dödligheten har ökat bland beroende till en av de
högsta bland EU-länderna.
Socialministern medger att det är ”ett misslyckande till viss
del” och visar ”att det finns saker vi behöver utveckla”. Hon nämner
att en del görs – kommuners vetorätt mot sprutbyten har
tagits bort, motgiftet Naloxon mot heroinöverdoser ska få användas
av fler runt missbrukaren och i mars ska regeringen lägga
förslag ”för att stoppa spridningen av nätdroger”.
Hon nämner även att kontrollen över förskrivning av narkotikaklassade
läkemedel ska skärpas, bland annat planeras en nationell
läkemedelslista så att alla läkare kan se vad patienten får för
olika mediciner.
Men att avkriminalisera användning av narkotika, såsom
norska politiker planerar på sikt, är inte aktuellt i Sverige.
– Det är en riskabel och farlig väg. Jag har full respekt för att
de analyserar och landar i det. Men jag tror man gör det väldigt
enkelt för sig om man försöker lösa problemen med avkriminalisering.
Med nuvarande lagar finns det inga hinder för att satsa
mer på att personer med missbruk och beroende får vård och behandling,
säger Annika Strandhäll.
Att avkriminalisera användning av narkotika är uteslutet.
– Ja, det vore ett väldigt stort steg och det skulle inte vara
svaret på problemen som finns. Det skulle skicka en signal i fel
riktning och bruket skulle öka, säger hon i SvD-intervjun. „
SVEN LILJESSON, DRUGNEWS
Narkotikafrågan • 1/2018 19