NARKOTIKAFRI SKOLA
Genombrott för projektet Narkotikafri Skola
Våren har varit intensiv för Narkotikafri Skola med besök
på många gymnasieskolor runt om i landet. I förra numret av
Narkotika frågan skrev jag om intrycken från Klippans gymnasieskola
och under några dagar i april gjorde jag en mindre turné till
ett antal skolor och kommuner för att följa upp och ta del av erfarenheter
men också påbörja ett policyarbete. I dessa skolor har
viljan och engagemanget i arbetet med drogpolicy och förebyggande
insatser varit tydlig hos både rektorer och elevhälsa.
Första stoppet var Åkrahällskolan i Nybro som nu utvecklar sin
policy och till hösten ska införa slumpvisa drogtester på yrkesprogrammen.
Andra stoppet var Lars Kaggskolan i Kalmar som förra
året införde en ny policy med slumpvisa drogtester och nu arbetar
med att förbättra modellen. Tredje stoppet var Karlskrona kommun
som förbereder en ny drogpolicy för de kommunala gymnasieskolorna
till kommande läsår med slumpvis drogtestning på
yrkesprogrammen.
På vägen passerade jag också Brinellgymnasiet i Nässjö som
jag första gången besökte i februari 2008 för att hålla en föreläsning
om drogpolicy vilket resulterade i att skolan till läsåret därpå
införde en ny policy med slumpvisa drogtester. Detta blev ett
viktigt pilotfall då den i oktober 2008 nybildade Skolinspektionen
omedelbart riktade kritik mot Brinellgymnasiet och ansåg att
drogtesterna stred mot lagen då frivilligheten inte kunde säkerställas.
Nässjö kommun gjorde en annan bedömning och tolkning
av lagen och trotsade Skolinspektionens beslut vilket ledde till
en JO-anmälan. JO gjorde en annan bedömning än Skolinspektionen
och gav i ett beslut i april 2010 Nässjö kommun rätt. Detta
fall har varit av stor betydelse och banat vägen för andra skolor.
Jag har följt utvecklingen på Brinellgymnasiet under åren, besökt
skolan och haft kontakt med rektorer och elevhälsa. Men
som i alla organisationer sker en omsättning av personal och att
upprätthålla system och rutiner är alltid en utmaning, så också när
det gäller drogpolicy.
– Det har varit en liten svacka under en period, förklarar Linda
Davidsson som är rektor för bygg- och anläggningsprogrammet,
el- och energiprogrammet och järnvägsutbildningen.
Nu kunde vi sitta ner i lugn och ro och gå igenom hur policyarbetet
fungerar, vilka praktiska problem som finns och vad som
kan förbättras.
– En fråga vi diskuterar är testtekniken, säger Linda. På yrkesprogrammen
har vi urinprov med stickor, men på de teoretiska
programmen använder vi utandningstest. Men de måste analyseras
på laboratorium och är dyra vilket gör att vi inte kan ta så
många test som vi skulle vilja.
Planen är nu att gå över till att använda enbart urinprov och
att göra fler tester.
Nästa stopp var Svalövs kommun där jag var inbjuden för en
föreläsning för rektorer och elevhälsa på alla skolorna och även
företrädare för socialtjänsten. Ett arbete har påbörjats för att utveckla
ANDT-arbetet i kommunen och där skolornas drogpolicy
är en viktig pusselbit. Resultatet blev en anteckning i almanackan
om ett återbesök på försommaren för att sitta ner med gymnasieskolans
ledning och elevhälsa och utveckla skolans drogpolicy.
Även här är slumpvis drogtestning aktuell.
Nässjö kommun gjorde en annan bedömning och tolkning
av lagen och trotsade Skolinspektionens beslut vilket ledde
till en JO-anmälan. JO gjorde en annan bedömning än Skolinspektionen
och gav i ett beslut i april 2010 Nässjö kommun
rätt. Detta fall har varit av stor betydelse och banat vägen för
andra skolor.
Ett antal frågor återkommer under besöken. Det gäller rollfördelningen
mellan skolsköterska och kuratorer. Vem ska ta de slumpvisa
drogtesterna? I några fall är det både skolsköterskor och
kuratorer, i andra är det bara skolsköterskan och i ytterligare några
skolor är det bara kuratorerna. Det får också konsekvenser för
hur testerna ska dokumenteras. Vilken testteknik ska användas
– stickor, salivtest eller utandningstest? Vem tar tester vid misstanke
– skolsköterskan eller socialtjänsten – och hur får skolan
återkoppling från socialtjänsten? Frågorna är många och lösningarna
varierar beroende på hur kommunen är organiserad,
skolläkarens roll i förhållande till skolledning men också olika synsätt
bland skolsköterskor och kuratorer. Vi diskuterar behovet av
en tydligare standard för testning, dokumentation och behovet av
uppföljning och utvärdering.
Näst sista stoppet på denna lilla turné var Knut Hahngymnasiet
i Ronneby som jag första gången fick kontakt med i samband
med en föreläsning i Ronneby kommun i februari 2014. Det blev
inledningen till ett intensivt samarbete för att arbeta fram en ny
drogpolicy och införa slumpvis drogtestning på yrkesprogrammen.
Till läsårsstarten hösten 2014 var den nya policyn på plats
och jag har haft fortlöpande kontakt med skolan för att följa arbetet.
Skolan har cirka 900 elever och en extern enhet med en flygteknikutbildning.
I samband med den stora tillströmningen av ensamkommande
hösten 2015 ställdes skolan inför stora utmaningar.
– Det uppstod mycket konflikter och bråk mellan olika grupper
som skapade både turbulens på skolan och rubriker i lokalpressen,
berättar Nanna Leinonen, kurator på skolan.
Jag var förstås nyfiken på hur situationen såg ut nu och hur
skolan klarat att arbeta med drogpolicyn under den här perioden.
– Vi har fortsatt arbetet och nu är det helt lugnt, säger Nanna
och Emilia Jirle som är rektor fortsätter att berätta vad som gjorts.
Åtta nya mentorer har anställts för att följa och arbeta med
eleverna och vara ett stöd utanför klassrummet. Samtidigt har
lärarna avlastats vissa arbetsuppgifter men ökat antalet undervisningstimmar.
Olika säkerhetsåtgärder har vidtagits för att öka
tryggheten i skolmiljön.
Polisen gör emellanåt sökning med narkotikahund, även om
Läs mer om Narkotikafri Skola på www.narkotikafriskola.se
10 Narkotikafrågan • 2/2018