REPORTAGE: INITIATIVKRAFT I RINKEBY
bild så att de syns. Det finns en stark misstro mot journalister.
Abdimalek Osman har varit drivande i frågan om att starta
upp en dagverksamhet i huset.
– Det finns ungdomar här i Rinkeby som inte jobbar eller pluggar
och som hänger vid tunnelbanan och grillen. De vill inte vara
hemma men har ingenstans att ta vägen. Vi vill få bort dem från
gatorna och motivera dem att ta tag i sina liv. Så jag har pratat
med stadsdelsdirektören Ulla Thorslund om detta och hon har
lyssnat och vi samarbetar i den här frågan.
– Ja, vi har nu anställt fyra personer från föräldrarådet som
delar på tre heltidstjänster för att jobba med dessa ungdomar,
bland annat genom uppsökande verksamhet. Målet är att få dem
att skriva in sig på Jobbtorget så att de kommer ut på praktik och
i arbete. Vi har ju Jobbtorg i Kista, men många ungdomar från
Rinkeby tar sig inte dit, så därför ska vi ha Jobbtorg tre dagar i
veckan i Ungdomens hus, säger Ulla Thorslund.
– Dagverksamheten, som ännu inte har fått något namn, ska
officiellt öppna i maj, men har tjuvstartat sin verksamhet i april.
Den riktar sig till personer i åldrarna 16-29 år och är öppen mellan
klockan 11-16. Förutom att man har inrett en datorsal med ett
flertal stationer i ett före detta gym på plan två, så ska man även
bjuda in föreläsare, ha workshops, åka på studiebesök och liknande.
I oktober väntar en utvärdering över hur det gått.
Strax före jul öppnade Framtid Stockholm Järva på Degerbygränd
2 i Rinkeby. Det är en enhet inom Socialförvaltningen,
finansierat via Sociala investeringsfonden, som på ett tidigt
stadium vill fånga upp ungdomar på väg in i kriminalitet och/eller
drogberoende. Verksamheten består bland annat av uppsökande
arbete, behandling vid missbruk, och stöd till utsatta familjer. De
arbetar tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i området,
polis, föreningar och andra aktörer som exempelvis Ungdomens
hus. Målet är att motverka kriminalitet och annat socialt nedbrytande
beteende bland unga, men även att öka tryggheten i området
generellt.
– Vi har drop in för föräldrar varje tisdag mellan klockan 14-16,
då kan man komma och prata om man är orolig för sina barn,
säger Mikael Jeppson som är enhetschef.
Han berättar att de visserligen är nya i området, men att de
redan har många ungdomar som de stödjer och hjälper.
– Vi har ett bra samarbete med flera olika delar av samhället,
både den civila delen och olika myndigheter. Polisen kan till
exempel tipsa om personer som är på väg in i missbruk och kriminalitet
och deras syfte är inte främst att lagföra ungdomarna
utan att lotsa dem till hjälp via oss. De vanligaste drogerna här är
cannabis och olika läkemedel som exempelvis Tramadol. Tyngre
droger förekommer men är inte särskilt vanligt bland de ungdomar
vi möter.
I Rinkeby är den sociala kontrollen stark på både gott och ont.
Ungdomarna skärper sig när de vet att de är iakttagna. Sedan
föräldrarna flyttade in med daglig verksamhet i Ungdomens hus
är det ingen som vågar röka eller sälja cannabis i dess närhet,
till exempel. Tänk om någon får se och föräldrarna får veta! Men
Stefan Lindström pekar på att det också kan medföra problem
när ordet går.
– Om en flicka är i Kistagallerian och till exempel pratar med
en manlig klasskompis och blir iakttagen kan det bli en skvallrig
historia som far runt. Men det är viktigt att säga att man inte
kan peka ut någon särskild etnisk eller religiös grupp som värre
än den andra. Vi har besök av muslimska flickor på Ungdomens
hus och det finns kristna flickor som inte får gå hit på könsblandade
event.
På måndagar är det tjejkvällar på Ungdomens hus. Då ordnas
olika aktiviteter bara för dem. Övriga kvällar är det nästan bara
killar där. Varför?
– Det finns nog många olika skäl till det, men jag uppfattar det
som att tjejerna generellt är mer målmedvetna och lägger mer
tid på skolan. Det kan också vara en kulturell grej, till exempel att
bröder inte vill ha sina systrar här samtidigt som de själva är här.
Och så verkar tjejer mer dyka upp när det är någon speciell aktivitet.
Eller så kommer de i grupp och dansar för sig själva i studion
utan att det är workshops. I övrigt gör de inte mycket väsen av
sig, de är inte här och bara chillar som killarna, säger Tomas Acar.
Från politiskt håll finns en uttalad målsättning att få in fler flickor
i verksamheten.
Vi ställer oss inte och skriker och gapar på dem om de gör fel,
utan tar dem åt sidan och snackar på ett sätt som är respektfullt.
Vi har många roller i vårt arbete, vi är bland annat
vakter, föräldrar och psykologer.
– Jag tycker att det börjar bli bättre, det strikt uppdelade
håller på att luckras upp. Vi har till exempel haft skidresor med
både killar och tjejer samtidigt där de bott i skilda stugor med ledare
av sitt eget kön. Fler tjejer får komma hit nu och vi jobbar med
frågan, menar Stefan Lindström.
Politikerna har fler önskemål än att verksamheten ska bli mer
attraktiv för flickor. Ungdomens hus ska erbjuda en fritid fri från
droger, de ska stimulera till studier och arbete, erbjuda föreläsningar,
etc.
– När ungdomarna kommer hit är det svårt att tvinga dem att
läsa läxor och liknande, de vill ju umgås och vara med på de aktiviteter
vi ordnar. Att man hela tiden ska prestera kan kännas pressande
och de förknippar Ungdomens hus med fritid, det är ju inte
obligatoriskt deltagande. Det har hänt att vi har bjudit in föreläsare
och att killarna har sagt att "vi sätter oss och lyssnar för er skull".
Alltså för att vi i personalen inte ska behöva känna oss dumma för
att de inte lyssnar. Men ibland blir de helt fast, vi hade en mamma
här som berättade om hur hennes ena son blev skjuten till döds
av misstag som femtonåring och den andra sonen – som var den
som egentligen skulle mördas, hamnade i rullstol efter att ha fått
flera skott i sig. Det var knäpptyst när hon pratade och jag får
tårar i ögonen när jag tänker på det. Det är så tragiskt, våldet är
på extrema nivåer, och när någon i Rinkeby har mördats tänker
jag på deras familjer. Ofta är det ju någon man känner, de flesta
ungdomar i Rinkeby har någon sorts relation till Ungdomens hus,
säger Tomas Acar.
– Sedan föräldrarna kom in i Ungdomens hus har det inte varit
några skottlossningar i Rinkeby, berättar Stefan Lindström.
– Vi ligger också mycket högt i den enkätundersökning som
gjorts om hur besökarna skattar tryggheten här. Fem är max och
16 Narkotikafrågan • 2/2018