RAPPORT: ENKÄTSVAR
Drogtester ökar i gymnasieskolan
I en undersökning beställd av RNS har 350 gymnasieskolor
svarat på frågor om hur skolorna arbetar praktiskt med narkotikaproblem
bland eleverna. Frågorna har handlat om hur man ser på
narkotikasituationen på skolan, om man använder sig av drogtester
och vilka rutiner man har för detta, huruvida man använder sig
av narkotikahundar, vilka andra trygghets- och säkerhetsåtgärder
skolan eventuellt har infört och hur samverkan med socialtjänsten
fungerar.
Av svaren framgår följande:
• Många skolor underskattar narkotikaanvändning och problem
bland eleverna, i relation till de nationella och lokala
drogvaneundersökningar som finns.
• Många skolor gör färre eller långt färre orosanmälningar
till socialtjänsten än antalet elever man uppger narkotikarelaterad
oro för.
• Flera skolor upplever problem i samverkan med socialtjänsten
där 16 % svarar att den fungerar dåligt eller
mycket dåligt. Främst handlar det om bristande återkoppling
efter att en orosanmälan gjorts där 41 % svarar att de
sällan eller aldrig får någon återkoppling.
• Slumpvis drogtestning har blivit vanligare på yrkesinriktade
program. År 2014 i en undersökning också beställd av
RNS uppgav 14 % att drogtestning var ett krav för att delta
i vissa utbildningar och praktiska moment. 2017 har andelen
stigit till 22 %.
• Andra åtgärder för att öka trygghet, upptäcktsrisk och
säker het i skolmiljön är narkotikasök med hund i förebyggande
syfte som används i 27 % av skolorna, övervakningskameror
(22 %), någon form av ID-kontroll (20 %)
och skolvärdar eller jämförbar personal (55 %).
Genom projektet Narkotikafri Skola har Riksförbundet Narkotikafritt
Samhälle, RNS, under många år försökt bidra till och stödja
skolans förebyggande arbete mot narkotika, främst genom att
samla och sprida kunskap och erfarenheter. Genom publikationer,
seminarier och rådgivning har en nära och kontinuerlig dialog
med främst gymnasieskolan kunnat föras där skolans vardag,
verklighet och praktiska behov stått i fokus.
För att få en bild av hur gymnasieskolan arbetar med dessa
frågor gjordes 2014 en enkät som redovisats i rapporten Narkotikafriare
gymnasieskola och senare delvis även i boken Vägar
till en narkotikafri skola 2016. Den uppföljande enkäten gjordes
2017 och redovisas i en rapport som finns publicerad på
www.narkotikafriskola.se
De frågor som ställts i enkäten är avgränsade till några få och
specifika områden och svaren ger därför inte en helhetsbild av
skolans förebyggande arbete och tidiga insatser.
Det finns stora skillnader mellan skolor i hur stor andel av eleverna
man uppger det finns anledning till oro för men som knappast
kan förklaras av så stora faktiska skillnader. Det finns även
stora skillnader mellan personal på samma skola i bedömningen
av situationen. En möjlig förklararing till detta kan vara att man på
skolan inte gjort någon mer systematisk kartläggning och heller
inte pratat internt med varandra i personalen eller ens elevhälsoteamet.
Detta kan i sin tur förklaras av att skolan ofta arbetar individ
och händelseorienterat och agerar när ett enskilt elevproblem
uppstår medan det kan brista i systematik, kartläggning
och gemensam analys av läget. Därmed försvåras möjligheterna
att arbeta just systematiskt, strategiskt och metodiskt och försvårar
även möjligheterna till uppföljning och utvärdering och
kunskaps- och metodutveckling.
Enkätsvaren antyder att elevantal och skolans storlek kan ha
betydelse och att mindre skolor förefaller ha bättre kunskap om
elevsituationen.
I enkäten har frågor ställts om drogtester, narkotikahundar,
samverkan med polis och olika typer av trygghets- och säkerhetsåtgärder
för att få en uppfattning om och i vilken utsträckning
skolor använder sådana insatser. Av svaren framgår att sådana
insatser är relativt vanliga om än inte standard i alla skolor. De är
vanligare i större skolor.
Hur samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar efter
att orosanmälan gjorts varierar. Rutiner och former för samverkan
varierar också mellan olika kommuner beroende på hur kommunen
organiserat socialtjänsten. Som framgår av enkätsvaren är
bristen på återkoppling ett återkommande problem som skapar
stor frustration i skolan. Det innebär att elever kan fortsätta att gå
i skolan i vad som kan kallas ”osäkert läge” där skolan inte vet om
eleven fortsätter använda droger eller ej. Enkätsvaren visar samtidigt
att många skolor löser problemet genom att skolans elevhälsa
själv utför drogtestning. Kontrollen som skolan efterlyser
ligger därmed i skolan.
I skolan finns ett stort engagemang i det drogförebyggande
arbetet. Men skolan arbetar ofta individ- och händelseorienterat
medan det brister i systematik. Det gäller såväl skolans interna
rutiner som samverkan med socialtjänst och polis. Genom att
kartlägga och få en bättre kunskap om skolans förebyggande
och tidiga insatser och den praktiska tillämpningen av skolans
drogpolicy skapas bättre förutsättningar för ett mer systematiskt
arbete. Verktyget för detta är policy, handlingsplaner och rutiner.
Men det behövs även system för dokumentation, uppföljning
och utvärdering av olika insatser för att ge underlag för förbättringar
och utveckling.
Den enkät som Narkotikafri Skola låtit göra är ett led i detta
arbete och med en bättre systematik kan det förebyggande arbetet
förbättras. „
STAFFAN HÜBINETTE
Läs mer om Narkotikafri Skola på www.narkotikafriskola.se
Narkotikafrågan • 2/2018 13