NYHETER
Råttor ett
växande problem
Nr 2 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 11
Unik databas ska bidra
till urban gruva
Stora mängder knappa metaller förloras från Europas urbana gruva.
20 ton guld från bilar går till spillo varje år, och andelen kritiska metaller
i bilar fortsätter att öka. En ny databas kartlägger nu metallerna
och ökar möjligheten till återvinning.
METALLER SOM GULD, kobolt och litium
är en oumbärlig del av våra batterier,
mobiltelefoner,
elektroniska apparater
och bilar. Samtidigt är Europas importberoende
av metaller stort, vilket gör
vissa av dem kritiska för EU.
– De här metallerna är nödvändiga för
den pågående omställningen till grönare
tekniker som elbilar, solceller, LED-
belysning och vindkraft, så risken för
brist på dem är ett strategiskt och ekonomiskt
problem för EU. Dessutom
handlar det om ändliga resurser som
behöver användas på ett uthålligt sätt,
säger Maria Ljunggren Söderman, forskare
i miljösystemanalys på Chalmers.
Hon är en del av det omfattande europeiska
forskningsprojektet The Urban
Mine Platform – den enda i sitt slag i
världen, som kartlägger den så kallade urbana
gruvan: de metaller som redan finns
i omlopp, och skulle kunna återvinnas
från våra uttjänta bilar och elektronik.
Krävande elektronik
Maria Ljunggren Söderman har ansvarat
för kartläggningen av de 260 miljoner
bilarna i Europas fordonsflotta. Hon konstaterar
att mängden kritiska och knappa
metaller har ökat kraftigt, samtidigt som
många nya metaller kommit in i bilarna.
– Det främsta skälet är att vi bygger
allt mer avancerade bilar, med mycket
elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk
avgasrening. Att elbilarna blivit fler
spär på utvecklingen, säger hon.
Ett exempel är neodym, en av de
sällsynta jordartsmetallerna. År 2020
beräknas det finnas närmare 18 000 ton
neodym i den aktiva bilflottan, nio gånger
mer än år 2000.
Ett annat exempel är guld – där
forskarna överraskades av vilka enorma
mängder som döljs i våra fordon. 2015
bedömdes runt 400 ton guld finnas i
Europas fordonsflotta, samtidigt som de
bilar som lämnade fordonsflottan innehöll
i storleksordningen 20 ton guld, som
dessutom inte återvanns.
– Vår beräkning visar att mängden
guld i uttjänta bilar numera är i samma
storleksordning som mängden guld i
elektronikskrot. Det är en ökning som
inte går att blunda för, säger Maria
Ljunggren Söderman.
Medan EU har tydliga krav för återvinning
av ädelmetaller i elektronik,
finns inte samma medvetenhet när det
gäller bilarna.
– Om man vill göra något åt det
kan policyförändringar vara nöd-
vändiga.
Var tredje storstadsbo upplever
att antalet råttor ökat
i deras kommun enligt en ny
Sifo-undersökning beställd av
Anticimex.
– VI KAN SE ATT antalet saneringar av
råttor i landet ökat kraftigt de senaste
åren. Kommuner, fastighetsägare
och bostadsrättsföreningar behöver
arbeta tillsammans för att bekämpa
råttor, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert
på Anticimex.
I övriga landet anser 20 procent att
råttorna är ett växande problem.
Under de senaste åren har reglerna
för bekämpning av råttor gradvis
förändrats. Det är inte längre tillåtet
att permanent lägga ut kemiska bekämpningsmedel,
det som ofta kallas
råttgift. I stället behövs en kombination
av åtgärder med exempelvis
elektroniska och mekaniska fällor.
– Många förlitar sig fortfarande på
enbart kemiska bekämpningsmedel
för att bekämpa råttor. Det behövs ett
förändrat synsätt och en kombination
av olika metoder för att minska antalet
råttor, säger Håkan Kjellberg.
Att inte slänga matavfall så det är
tillgängligt för råttor är en viktig åtgärd
för att minska populationerna.
Guld från skrotbilar till ett värde av många
hundratals miljoner euro går till spillo varje år,
eftersom det inte återvinns.