NYHETER
Kramfors
6,56
kilo
Åre
70,38
kilo
DET ÄR STORA variationer i FTI:s
statistik över kommunernas insamling
av glas, räknat i kg per invånare. Kan
det vara rimligt?
Nr 2 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 9
Gammal deponi ingen guldgruva
Kostnaderna för att utvinna material till återvinning ur deponier
motsvarar inte de vinster som kan göras. Det visar ett försök i
Danmark, där en 40 år gammal tipp grävts ut.
EU:S KOMMANDE DEPONERINGSDIREKTIV
förväntas stödja landfill mining som en
metod för materialåtervinning. Danmark
ville därför undersöka de praktiska förutsättningarna
för de inhemska deponierna.
Omkring 2 000 ton avfall grävdes fram
från Skaarups deponi på Jylland. Här
deponerades enligt dokumentationen
framför allt grovavfall och verksamhetsavfall
mellan 1979 och 1981. Det man
hittade förvånade dock.
Vanligt hushållsavfall dominerade och
88 procent av det som hittades var av
jordliknande material eller sten. En tiondel
var brännbart avfall, betydligt mindre
än förväntat, och 1,5 procent utgjordes av
metaller.
Det material som kunde återvinnas inbringade
cirka 1 000 danska kronor per
ton avfall, vilket inte täckte kostnaderna
för projektet. Inte heller då återföring
av medel som avsatts för framtida drift
räknades in kunde ekonomin balanseras.
Istället är det andra möjliga vinster
som kan avgöra om innehållet i gamla
deponier ska återvinnas, exempelvis
behovet att använda marken till andra
ändamål. Men även behov av långa efterbehandlingstider
kan göra en utgrävning
till ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ.
I det material som återfördes i ljuset
fanns både stora, tunga material och
plaster. En slutsats var därför att sorteringen
måste förbättras om landfill
mining i stor skala ska vara möjlig att
genomföra.
– Resultaten är föga förvånande – i
samband med en utgrävning av en
hushållsavfallsdeponi bör man alltid ha
med sig saneringsperspektivet och det
miljömässiga värdet av utgrävningen,
kommenterar Avfall Sveriges rådgivare
Johan Fagerqvist.
BIOLOGISK ÅTERVINNING
Nationell strategi ska sätta fart på biogasen
BAKOM BIOGASSTRATEGIN STÅR Avfall
Sverige och Energigas Sverige samt en
lång rad företag och verksamheter med
ett intresse av det fossilfria drivmedlet
och ett gödsel som lämpar sig för ekoodling.
– Det saknas en samordnad ansats
från politiken för biogas och biogödsel på
samma sätt som exempelvis vindkraften.
Därför presenterar vi nu branschens eget
förslag, säger Anders Mathiasson, f d vd
och numera projektledare vid Energigas
Sverige.
Ett mål om att använda 15 TWh biogas
i Sverige år 2030 föreslås, drygt sju gånger
mer än den inhemska produktionen
under 2016. Vidare vill aktörerna bakom
strategin se jämlika villkor mellan svensk
och importerad gas, vilket kräver nya
styrmedel både på kort och lång sikt.
Den biogasutredning som regeringen
utlovat är en viktig målgrupp för
strategin. I strategin samlas fakta, analys
och argument. Men beslutsfattare på alla
nivåer kan också med fördel läsa den,
menar Anders Mathiasson.
Nya fönster öppnas
En första version av förslaget till nationell
biogasstrategi presenterades 2015.
Sedan dess har det hänt mycket.
– Miljömålsberedningen har lagt fram
ett klimatramverk. Därför hoppas vi
att regeringen nu är redo att ta till sig
biogasen
som ett verktyg för att kliva
närmare klimatmålen.
– Det som också har hänt är att man
pratar mer om cirkulär ekonomi idag.
Och biogas och biogödsel är bland de
mest cirkulära produkter som kan finnas
så som vi använder dem i Sverige.
Utvecklingen av nya marknader för
biogasen, som flytande biogas för tunga
transporter och användning inom industrin,
innebär också nya möjligheter som
behöver synliggöras.
Katalysator
Strategin innehåller en lång rad förslag,
bland annat obligatorisk insamling av
organiskt avfall med krav på återvinning
av både näringsämnen och energi. Men
de ska ses just som förslag.
– Tanken med strategin är inte primärt
de enskilda förslagen, utan att beslutsfattarna
ska förstå hur läget är för att kunna
ta egna initiativ och visa i vilken riktning
de vill gå.
I april presenteras en uppdaterad version av branschens eget förslag
till nationell strategi för biogasen. Här beskrivs vinsterna med såväl
biogas som biogödsel och dessutom presenteras förslag till mål och
åtgärder för att säkra en framtida produktion och användning.
TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE