NYHETER
Lönsamt att återvinna mer plast
POTENTIALEN FÖR MATERIALÅTERVINNING
av plast bedöms som stor. Förutom
I|USDFNQLQJDU¿QQVP\FNHWSODVWDWW
hämta, framför allt från byggsektorn och
bilindustrin.
±)|UÀHUDDYGHVVDSODVWDYIDOOVVWU|P-
mar, särskilt från förpackningar, är det
presumtiva marknadsvärdet dessutom
Textil är en allt värre klimatbov
På sju år har klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion ökat
med 27 procent. 79 procent av utsläppen sker vid nyproduktionen
som övervägande sker i andra länder. Det visar en ny studie som
Naturvårdsverket låtit genomföra.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2019
stort eller mycket stort. Det skulle kunna
närma sig miljardbelopp per år enbart i
Sverige, säger Åsa Stenmarck, projektledare
för arbetet med rapporten, på IVL:s
hemsida.
De potentiella vinsterna innebär att det
¿QQVHWWVWRUWXWU\PPHI|UQ|GYlQGLJD
investeringar i ny återvinning.
*HQRPVDPRUGQLQJDYÀ|GHQVNXOOH
mängderna bli tillräckligt stora för att
skapa lönsamhet, menar rapportförfattar-
QD)|UGHVWRUDÀ|GHQDDY/'3(+'3(
PP och PVC är volymerna från den svenska
marknaden tillräckliga. För bildelar
av plast kan det däremot behövas större
återvinningsvolymer än vad enbart den
svenska marknaden av skrotade bilar kan
ge. Samtidigt beror industrins efterfrågan
på ny och återvunnen plast delvis på företagets
förmåga att justera sin tillverkning,
vilket i sin tur påverkar priselasticiteten i
efterfrågan av plast.
Rapporten visar också att vi har bra
koll på farliga ämnen. Förpackningar
har till exempel en snabb rotation och
därmed kända tillsatser. Men även bygg-
DYIDOOXSSVWnURIWDLGHGLNHUDGHÀ|GHQ
där kontrollen över ingående ämnen är
mycket god liksom kunskapen om var
den återvunna råvaran hamnar.
Bara från förpackningar är den outnyttjade potentialen för att
materialåtervinna plast värd miljardbelopp, visar en rapport från
Naturvårdsverket.
LÄS MER i rapport 6844 Ökad plaståtervinning
– potential för utvalda produktgrupper,
som kan laddas ner från www.naturvardsverket.
se
FOTO FTI
FOTO SERRNOVIK
SVENSKARNAS KLÄDINKÖP GAV 2017 en
klimatpåverkan som motsvarar 4,2 miljoner
ton koldioxidekvivalenter totalt över
hela livscykeln, lika mycket som 850 000
varvs bilkörning runt jorden genererar.
Den nya studien som genomförts av
Swerea IVF om klimatdata för textilier
visar att en viktig åtgärd för att minska
klimatpåverkan från dagens textilkonsumtion
är att köpa mindre nyproducerad
textil och istället använda kläder
längre genom att köpa kvalitet som håller
längre eller second hand – 93 procent av
all klimatpåverkan är kopplad till inköp
av nya varor.
– Konsumenters agerande betyder
mycket, genom att välja mer hållbart
producerade produkter och använda
kläder och hemtextilier längre, berättar
Yvonne Augustsson, handläggare på
Naturvårds verket. Lika viktigt är att
företag bidrar med att bredda utbudet
DYEnGHQ\DKnOOEDUDD̆lUVPRGHOOHU
och produkter som underlättar för
konsumenter att göra hållbara val.
För textilier är en minst lika stor
miljöutmaning användningen av
vatten och utsläpp av kemikalier. Det
pågår ett omfattande arbete i Sverige
och internationellt för att bidra till att
göra textilproduktionen och konsumtionen
mer hållbar och för att skapa
PHUFLUNXOlUDÀ|GHQI|UWHWLOD
material.
En fördubblad livslängd av alla textila produkter
skulle kunna minska klimatpåverkan med
47 procent.