INSAMLING
Standard kan ge bättre källsortering
En standard för kökens utrymme för källsortering håller på att
plockas in bakvägen, tack vare påtryckningar från branschen.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
ANDERS ROSENKILDE ÄR chef för teknisk
utveckling vid Trä- och möbelföretagen,
en bransch- och arbetsgivarorganisation.
Han håller med om det som många kommuner
påpekat – att det saknas riktlinjer
för hur källsorteringen i våra bostäder
ska utformas.
– Kommuner men också stora
byggherrar ställer krav. Det blir olika
många kärl beroende på beställare. Allt
ska in i köket, samtidigt finns det en
press på att bygga kompakt på grund av
höga kvadratmeterpris, säger Anders
Rosenkilde.
Han sitter också i standardiseringskommittén
för invändig byggnadsutformning.
Den är tänkt att styra upp
storleken på bland annat förvaring. Men
Anders Rosenkilde menar att den också
passar för att skapa enhetliga mått kring
NlOOVRUWHULQJRFKKDQ¿FNUHVWHUDQGH
kommitté med sig.
±-DJ¿FNLXSSGUDJDWWVNULYDHWW
förslag till krav på utrymme för källsortering
i standarden Byggnadsutformning
– Bostäder – Invändiga mått. Vi föreslår
fyra kärl i kök och rekommenderar
ytterligare fyra kärl med valfri placering,
säger han.
I november hoppas han att en färdig
standard ska kunna publiceras. Nästa
steg blir att standardisera storleken på
28 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2019
kärlen, så att kärl och påsar passar ihop.
Troligen blir det också olika riktlinjer
beroende på bostadens storlek.
Funktionen styr
Att utformningen påverkar källsorteringen
står klart. 30 djupintervjuer som
Kretslopp och vatten i Göteborg genomfört
visar att väl fungerande utrustning
kan vara det som avgör om man börjar
sortera. Ett försök genomfört av Nodava
vid turistboende bekräftar detta; i lägenheter
som försetts med en sorteringsmöbel
ökade sorteringen markant. Men
fastighetsägarna ser det inte som sin
XSSJLIWDWWVND̆DVRUWHULQJVXWUXVWQLQJ
WLOOERVWDGHQGHQEHK|YHUGlUI|U¿QQDV
med från start.
Det var vid en workshop arrangerad av
Nodava och Miljö- och avfallsbyrån som
Anders Rosenkilde möttes av dessa fakta.
Och han kunde alltså leverera ett förslag
till lösning nästan omgående.
En branschstandard ses som en snabb-
DUHRFKPHUÀHLEHOYlJlQDWWI|UV|ND
få till ändringar i Boverkets byggregler.
Men om standarden bara godkänns kom-
PHUGHQDWWInEUDH̆HNWSnQ\E\JJQDWLR-
nen, menar Anders Rosenkilde:
– Denna standard används av arkitekter
som planerar kommande bostäder.
Står det här kommer alla att rita in det.
Slam inte boven
till mikroplast
i åkermark
En rapport från Svenskt Vatten
visar att 40 procent av mikroplasterna
från avloppsvattnet hamnar
i slammet. Men mikroplast finns i
åkermark oavsett om den gödslats
med slam eller konstgödsel.
MIKROPLAST KAN NÅnNHUPDUNSnÀHUD
sätt: med vinden från nedskräpning,
atmosfärisk deposition, kanske även
via markdukar, men också via gödsling.
Denna studie har jämfört åkermark
gödslad med slam med åkermark som
gödslats med enbart så kallad konstgödsel.
Rapporten visar att även om det
under 35 år används cirka 30 procent mer
slam än vid normal gödsling (1 ton torrt
slam per hektar och år) så ökar inte förekomsten
av mikroplaster i åkermarken.
Jämfört med hur mycket mikroplast
det teoretiskt borde vara i marken,
innehåller den åkermark som gödslats
med en normal slamgiva i 35 år cirka en
tiondel så höga mikroplasthalter som
kunde förväntas.
LÄS MER 2018-13 Mikroplaster i kretsloppet,
som kan laddas ner från www.svensktvatten.se