KOMMUNIKATION
Matavfallsgruppen på Stockholm Vatten och Avfall lyckades engagera många
invånare att sortera ut sitt matavfall. Här är Alexandra Dybeck och Marita
Söderqvist i full fart med att knacka på. I bakgrunden syns Lars Chambers.
Dörrknackning gav mer matavfall
Nr 1 2019 AVFALL OCH MILJÖ | 31
I Göteborg och Stockholm har invånare fått besök för att öka
mängden matavfall som kan återvinnas till biogas och biogödsel.
Båda kommunerna är nöjda med resultatet.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: KARI KOHVAKKA
I STOCKHOLM ÄR DET än så länge frivilligt
att sortera ut matavfall. Även om villahushållen
regelbundet får erbjudande om att
hoppa på ville staden testa det personliga
P|WHWI|UDWWInPHGÀHUSnEnWHQ
– Vi får in väldigt många kunder via
utskick, men genom att knacka dörr ville
vi göra det väldigt enkelt – det enda de
behövde göra var att tacka ja, säger Kristina
Hedin på Stockholm Vatten och Avfall.
Istället för att kunden behöver göra ett
aktivt val att anmäla sig till matavfallsinsamling
erbjöds de påsar, påshållare och
information i handen – och ett kärl att
ställa på tomten. De kunde börja sortera
samma kväll.
– 49 procent tackade ja under vårens
dörrknacknings-kampanj och 31 procent
under höstens omgång och vi ser att
matavfallsutsorteringen ökar hela tiden.
Detta är ett bra sätt att snabbt öka mat-
avfallssorteringen i områden där man
inte kommit igång riktigt. Dessutom var
GHWYlOGLJWWUHYOLJWDWWInWUl̆DNXQGHU
även de som inte tackade ja.
– Men det är resurskrävande så det är
viktigt att prioritera vilka områden vi ska
fokusera på, säger Kristina Hedin.
Över förväntan
I Göteborg inriktades dörrknackningen
på hyreshus. I ett av dem ökade
utsorteringen från 21 till 37 procent.
Det motsvarar två och ett halvt ton mer
utsorterat matavfall per år i ett hyreshus
med 150 lägenheter.
– Det är ett fantastiskt resultat som
också visar att det går att samla in mer
matavfall om man gör rätt saker. Nu
behöver vi gå ut brett och samarbeta
PHGÀHUERVWDGVKXVlJDUHI|UYDOWDUHRFK
fastighetspersonal för att genomföra det
här i hela Göteborg, säger Mia Carlevi,
projektledare på Kretslopp och vatten.
Genom djupintervjuer med hyresgäster
och fastighetspersonal har Kretslopp
och vatten fått insikter och provat olika
nWJlUGHULWUHROLNDÀHUERVWDGVKXV
,GHWÀHUERVWDGVKXVGlULQVDPOLQJHQ
ökade mest satsade projektet på:
• Personlig kontakt med hyresgästerna.
• Bra förutsättningar med sorteringsutrustning
på plats i köket.
• Att uttrycka förväntan i informationen
på att matavfallet ska sorteras.
Informationen var också bildbaserad
och på olika språk. Den sattes upp i
trappuppgångarna och delades ut i hyresgästernas
brevlådor. Informationen
förklarade även varför matavfallsortering
är viktigt.