FOSSILFRITT TEMA
AVFALL OCH MILJÖ | 23
STOCKHOLM HAR SOM mål att 70 procent
av matavfallet ska samlas in separat
och behandlas biologiskt. För att klara
det kommer staden att satsa på optisk
sortering i trånga innerstadskvarter, så
att matavfall och restavfall kan läggas i
samma kärl, men i olikfärgade påsar. Det
å sin sida kräver en anläggning som kan
skilja de båda påsarna åt.
– Då dök frågan upp om en anläggning
för optisk sortering kan användas till nå-
JRWPHU'HlUH̆HNWLYDSnDWWVRUWHUDXW
plast och metall och det ger stor klimatnytta,
säger Anna Folkesson, projektchef
för anläggningen.
Tre fraktioner återvinns
Därmed växte projektet. Planen är nu att
låta restavfallet rulla vidare i anläggningen
sedan påsarna med matavfall identi-
¿HUDWVRFKVRUWHUDWVXW|SSQDVRSSnVDU-
na och ur dem sortera ut magnetisk och
ickemagnetisk metall samt plast.
– Producenterna har ju ansvaret för insamling
och behandling av förpackningar
RFKWLGQLQJDU0HQYLVHUGHQKlUDQOlJJ-
ningen som en målvakt. Bara omkring
4 000 ton plastförpackningar samlas in
genom FTI:s system i Stockholm. Våra
plockanalyser av soppåsar visar att det
ligger mycket plast i restavfallet, däribland
25 000 ton plastförpackningar.
Dagens insamlingssystem för producentansvarsmaterial
fungerar inte optimalt i
Stockholm, säger Anna Folkesson.
En livscykelanalys visar att anläggningen
kommer att kunna spara motsvarande
45 000 ton koldioxid per år. Störst
vinst, 25 000 ton koldioxid, kan göras
på plast – dels genom ökad materialåtervinning,
dels genom minskad fossil
förbränning.
Vass teknik
Tekniken kommer enligt planerna att bli
densamma som vid Roafs sorteringsanläggning
utanför Oslo. Det innebär att
Nir-tekniken (Near Infrared) dominerar,
men viss mekanik behövs också för att separera
olika material. Lossningen blir lite
mer automatiserad i Stockholm, så Roaf
kommer att få konkurrens om titeln ”världens
modernaste sorteringsanläggning”.
Omkring 70 procent av plasten kommer
att kunna plockas ut med en renhet
på 88 procent. Det är samma krav som
FTI ställer på de anläggningar de kontrakterar.
– 100 procent utsortering når du
aldrig. Det kommer inte heller att
vara meningsfullt, för i nästa steg kan
exempelvis inte plastbitar under 4–5
cm hanteras i systemen – ett visst svinn
kommer det alltid att vara. Det går att
komma något högre än 70 procents
utsortering, men det är kostsamt och
måste balanseras mot risken att få lägre
renhet.
Säljs
Totalt 18 000 ton återvinningsmaterial
räknar man med att kunna sortera ut
från de 150 000 ton källsorterat mat-
och restavfall som ska levereras. Eftersom
avfallet lagts i restavfallet är det
kommunen som äger det, även om det i
hög utsträckning är förpackningar. Utsorterade
fraktioner kommer därför att
säljas. Plasten kommer att gå vidare till
ny sortering för att skilja olika plastsorter
åt innan det kan material återvinnas.
Vissa intäkter ger sorteringen alltså,
men inte nog för att täcka kostnaderna.
– Det här är ingen vinstdrivande
verksamhet, det är framför allt en klimatmotiverad
investering, säger Anna
Folkesson.
Slutsumman för anläggningen beräknas
hamna på 898 miljoner kronor.
Då kommer också 95 000 ton kvarnat
matavfall från restauranger att kunna
tas emot samt 45 000 ton matavfall som
samlats in på annat sätt än genom de
olikfärgade påsarna.
– Det blir en väldigt bra anläggning,
konstaterar Anna Folkesson.
Stockholm ska sortera ut plasten
Mer materialåtervinning och mindre fossila utsläpp är målet
när Stockholm Vatten och Avfall nu bygger en anläggning för
att sortera ut återvinningsmaterial ur restavfallet. Men det är
matavfallet som lett vägen.
TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
Totalt 290 000 ton kommer
sorteringsanläggningen att
ta emot varje år.
Nr 3 2019