FOSSILFRITT TEMA
Nr 3 2019 AVFALL OCH MILJÖ | 27
En dellösning
Även om Filip Johnsson ser CCS som en
nödvändig teknik, så är den bara en av
ÀHUDnWJlUGHUVRPEHK|YVI|UDWWGUDV-
tiskt minska klimatpåverkan.
– Det kan inte vara the one solution.
CCS ska användas för de utsläpp som är
svårast att ta bort. Det ska inte ersätta
andra åtgärder, det är en del av en
portfölj av åtgärder. Vi behöver mycket
PHUHOHNWUL¿HULQJPHUHOIUnQI|UQ\EDUW
vätgasproduktion, nya sätt att producera
VWnORFKDOOPlQH̆HNWLYLVHULQJ
Hans budskap till avfallsbranschen är
ändå tydligt:
– Ni bör absolut titta på CCS, försök se
hur ni kan bidra. All koldioxid som tas
bort är bra för klimatet. Se till att hitta
D̆lUVPRGHOOHUVnQLNDQ¿QDQVLHUDGHW
här, säger Filip Johnsson.
Vem driver på?
Omkring 1000 kronor per ton är ett bra
riktvärde för vad det kostar att ta bort
koldioxiden från de stora punktutsläppen.
Frågan är vem som ska betala.
– Antingen gör man en utvidgning av
handelssystemet med koldioxidutsläpp
som inkluderar minusutsläpp, nationella
styrmedel eller helt privata initiativ – att
man går ihop ungefär som att man är
beredd att betala för en kravmärkt banan
±GHWNDQJHLQWlNWHUVRP¿QDQVLHUDUGH
här åtgärderna.
±0HQLGDJVDNQDVWLOOUlFNOLJGULYNUDIW
för att driva igenom det.
±0HWRGHUQDI|UDYVNLOMQLQJWUDQVSRUW
RFKODJULQJlUNlQGD±GHW¿QQVHJHQWOL-
gen inga tekniska hinder. Det är kostnaden
och brist på politisk vilja som sätter
stopp.
Även om ett koldioxidneutral Sverige
2045 skulle vara möjligt, känns det avlägset
idag, menar Filip Johnsson.
– Dessutom stiger utsläppen globalt,
GHWlUIUXNWDQVYlUW'HW¿QQVHQGLVVR-
nans mellan politikens mål och verkligheten.
Filip Johnsson
CCS OCH BECCS
CCS, Carbon Capture and Storage,
avser insamling och lagring av fossil
koldioxid. Biogena utsläpp som samlas in
och lagras benämn BECCS, Bio Energy CCS.
Oavsett ursprung behandlas koldioxiden på
samma sätt, men anpassas efter industrin.
Det finns tre huvudmetoder:
• Post-combustion – avskiljning sker efter
förbränning. Rökgasen körs genom en
reaktor där den ”skrubbas” med en
kemisk lösning (absorbent) som binder
koldioxid, vilken sedan frigörs i ett
senare reaktorsteg. Denna metod kan
tillämpas på i princip alla utsläppskällor.
90% avskiljning rimligt att nå.
• Pre-combustion – avskiljning före
processen. Kolet i bränslet tas bort
genom en förgasningsprocess eller
reformeringsprocess där bränslet
omvandlas till koldioxid och vätgas.
Koldioxiden kan därefter avskiljas
medan vätgasen till exempel kan
användas som bränngas, bränsle för
elproduktion eller som transportbränsle.
• Oxyfuel-combustion – avskiljning
med oxyfuel. Förbränningen sker i en
blandning av syrgas och återcirkulerad
rökgas, vilket medför att rökgasen ut
från processen består av vatten, nästan
ren koldioxid samt en del inerta gaser.
Efter att ha kondenserat ut vattnet fås
en nästan helt ren koldioxid beroende
på hur ren den använda syrgasen är och
graden av föroreningar i bränslet.
Källa: Filip Johnsson som tillsammans
med jan Kjärstad har författat rapporten
Avskiljning, transport och lagring av
koldioxid i Sverige, på uppdrag av
Energimyndigheten.