Lika lön
för lika arbete
på samma plats
Utstationerade arbetstagare ska behandlas på
samma sätt som arbetstagare i landet man är
utstationerad till. Så står det i regeringens förslag.
Om förslaget går igenom den svenska riksdagen
blir det möjligt för facket att vidta stridsåtgärder
för att få till kollektivavtal.
Nu i november är det 15 år sedan Byggnads
utlyste en blockad av ett skolbygge
i Vaxholm där det arbetade lettiska
byggnadsarbetare. Det blev starten till Vaxholmkonflikten
(när det senare togs upp i Europadomstolen
kallades det för Lavalärendet). Det
handlar om vad som ska gälla för arbetskraft som
är utstationerad från ett annat EU-land - och frågan
har därefter diskuteras i ett antal omgångar.
I år har EU fattat ett beslut om att fackliga
organisationer har rätt att strejka för att utstationerade
arbetstagare ska behandlas på samma
sätt som arbetstagare i landet man är utstationerad
till. EU-direktivet ska därför bakas in i den
svenska lagstiftningen och regeringen har presenterat
sitt förslag hur detta ska gå till. Förslaget
har skickats ut på remiss.
Utredare till förslaget har varit Marie Granlund
som menar att utredningens uppdrag har varit att
så långt som möjligt uppnå likabehandling mellan
inhemska och utstationerade arbetstagare.
Den viktigaste förändringen i förslaget är
att svenska fackförbundet inte längre bara kommer
att kunna kräva minimivillkor när det gäller
lön och liknande ersättningar. Begreppet minimilön
ska i fortsättningen ersättas med ordet
lön. Vad det i praktiken kommer att betyda får
utvecklingen visa. Men ska man utgå från vad
lagstiftarna i Bryssel tänkt sig så ska lika lön för
lika arbete på samma plats vara det som gäller.
Men om det verkligen blir så får framtiden utvisa.
Utstationerad arbetskraft
Kampen om vad som ska gälla för arbetskraft som är utstationerad från ett
DQQDW(8ODQGKDUSnJnWWLnU'HWE|UMDGHPHGHQEORFNDGL9DKROP
Hur som helst blir det - om utredningens förslag
går igenom den svenska riksdagen – möjligt
för facket att vidta stridsåtgärder för att få till kollektivavtal.
– Utgångspunkten i ministerrådet har varit likabehandling;
lika lön för lika arbete på samma
plats. Då kommer det se olika ut beroende på vad
som ingår i begreppet lön på den arbetsplatsen,
sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när
hon tog emot utredningens förslag.
Fortfarande blir det upp till facket att se till att
rätt löner betalas ut.
– Frågan om man följer reglerna är upp till de
fackliga organisationerna, ytterst genom att med
stöd av stridsåtgärder kräva kollektivavtal. Det
har jag gjort möjligt genom att riva upp Lex Laval,
sa Ylva Johansson.
Förutom lönenivåerna ska enligt den skärpta
lagen även bemanningsföretag, som hyr ut
personal från ett annat EU-land till svenska arbetsgivare,
omfattas av utstationeringsreglerna.
Johan Lindholm, idag förbundsordförande
för Byggnads, var med själv med om Vaxholmskonflikten
för 15 år sedan. Då som enhetschef på
löneenheten på Byggettan. Så här kommenterar
han förslaget:
- Den svenska modellen har byggt vårt land
starkt och den behöver en ordentlig upprättelse.
Vi byggnadsarbetare har kämpat i uppförsbacke
alla år sen Laval-domen. Nu gäller det att vi sätter
press på riksdag och regering att fixa det som
blivit fel och att skapa ordning och reda på svensk
arbetsmarknad, säger Johan Lindholm.
Vaxholmskonflikten/
Lavalfrågan
• Vintern 2004
försattes det
lettiska byggbolaget
Laval
un Partneri
i blockad av
Byggnads.
• Anledningen var
att Laval, som
arbetade med
att bygga en
skola i Vaxholm,
inte ville teckna
kollektivavtal
för de anställda.
• Grundfrågan,
nu liksom då,
handlar om vad
som ska gälla
för arbetskraft
som är utstationerad
från ett annat
EU-land för att
arbeta i Sverige.
• Det handlar
även om facket
får vidta stridsåtgärder
för att
få företag att
teckna kollektivavtal.
Byggettan nr 3 2019 13