Vården och den
digitala explosionen
Är framtidens vård digital och rättvis, tillgänglig för alla? Eller
dränerar den våra resurser? Åsikterna går isär beroende på vem
man frågar. Men att allt fler söker sig till nätläkare är ett faktum.
TEXT: Colette van Luik
nvändandet av digitala vårdbesök
i appar har ökat explosionsartat.
2017 gjordes drygt 200 000 digitala
vårdbesök och förra året
mer än fördubblades den siffran.
Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen
gjorde 2017 var det en kraftig
övervikt på människor från de tre största
landstingen som stod för 73 procent av
alla besök. Invånare i Stockholms län
stod för 43 procent av besöken. Kartläggningen
visade också att 90 procent av
patienterna som gjorde digitala läkarbesök
var under 50 år.
Läkare är sjukvårdens dyraste resurs
och den vanliga vården bygger på att
patienter först träffar en sjuksköterska.
Men i de flesta vårdapparna får patienterna
träffa en läkare direkt, vilket bland
annat Läkarförbundet anser är slöseri
med skattepengar.
– Den nya tekniken har jag inget emot,
det är bra att det sker en teknisk utveckling
som underlättar kontaktvägar med
vården. Men utvecklingen är problematisk
eftersom de digitala besöken inte
avlastar den ordinarie sjukvården, säger
Elin Karlsson, ledamot i Läkarförbundets
styrelse.
Frågan om den digitala vården
avlastar den vanliga vården har fått
regeringen att tillsätta en utredning som
förväntas bli klar snart.
Nasim Farrokhnia, forsknings- och
utbildningschef på den digitala vårdgivaren
Kry, och tidigare verksamhetschef
vid Södersjukhusets akutmottagning i
Stockholm, välkomnar den.
– Det är bra att det kommer forskning
på vilka som söker digital vård och vilka
deras drivkrafter är. Jag kan konstatera
att det finns ett uppdämt
vårdbehov. Det är
inte alltid som patienter
får en tid på vårdcentralen
och då vänder de
sig till akutmottagningarna
i stället, och det är
verkligen att slösa på
resurser!
Analyser görs
Läkaren Louise Olsson
är forskare och enhetschef
på HTA-enheten (Health Technology
Assessment) i Region Örebro län. På
HTA-enheten gör man bland annat etiska
och hälsoekonomiska analyser över olika
vårdinsatser. Hon menar att det är viktigt
att skilja på olika grader av vårdbehov
och ger ett exempel: När Sörmland gjorde
sin primärvård kostnadsfri tillkom 40 000
nya besök i primärvården under ett år
utan att akutsjukvården avlastades.
– De som söker till akutmottagningarna
verkar alltså vara så pass sjuka att
de har behov av att komma dit.
– Det påstått uppdämda vårdbehovet
tycks mer utgöras av enklare
tillstånd vilka tidigare läkt ut med
egenvård. Det handlar om att ribban för
vad som kräver skattesubventionerad
läkarkontakt har sänkts.
Elin Karlsson från Läkarförbundet
menar att det finns problem med kontaktvägar
in i sjukvården.
– Många gånger är
det svårt att boka tid
och man kan få vänta
länge innan man får
träffa en läkare. Det
måste vi ta tag i. Det är
där man borde lägga
resurserna. Vården
måste vara dimensionerad
efter vårdbehoven.
Nasim Farrokhnia
från Kry menar att digital vård, om den
används rätt, kan vara ett bra komplement
till den vanliga vården.
– Det räcker inte att skjuta till mera
medel till primärvården. Den nya tekniken
öppnar nya möjligheter, inte minst
för kroniskt sjuka som till exempel diabetiker
och astmatiker som kan föra in
sina värden i appar i hemmet som sedan
läkare på vårdcentralerna kan läsa av.
Louise Olsson berättar att i Norge
är nätläkarna hårt reglerade. Där ges
ersättning för digital vård endast om
det sker med den egna distriktsläkaren
SJEUUK-VVÅARLD
DIGITALA DOKTORER
18 MORGONBRIS
IVO granskar
nätläkarverksamheten
Inspektionen för vård och
omsorg, IVO, har inlett en
nationell tillsyn av nätläkare
och andra digitala vårdtjänster,
sedan en rad risker
med verksamheten framkommit,
bland annat felaktig
läkemedelsförskrivning.
A