”Viktig signal
att skriva under”
juli kom beskedet att Sverige i
dagsläget inte skriver under FNs
konvention om kärnvapenförbud
utan bara ska delta som observatör.
Enligt dåvarande utrikesminister Margot
Wallström (S) finns det problematiska
delar i konventionen och dessutom
saknas det stöd i riksdagen.
Stora delar av socialdemokratin är
besvikna. Bland dem som har talat för
att Sverige borde skriva under finns
Olof Palmes internationella center som
enligt stadgan ska ”arbeta i Olof Palmes
anda för fred, demokrati och mänskliga
rättigheter.”
– Jag tycker att det är en viktig signal
att skriva under. I en värld där man
vänder sig bort från internationella avtal
och sätter den egna
nationens intresse
först är det viktigt att länder med starkt
internationellt engagemang står fast.
Kärnvapenfrågan är central för fredsfrågan,
säger generalsekreterare Anna
Sundström.
Större hot
Hon upplever att kärnvapenhotet har
ökat – samtidigt som det har blivit något
av ett bortglömt hot efter en relativt
lång period av internationellt samförstånd.
– Risken för en kärnvapenattack har
inte varit så här stor sedan 1950-talet
så vi behöver ta frågan på allvar. I dag
skulle jag säga att det, vid sidan av klimathotet,
är en av de ödesfrågor som vi
har att hantera.
Ett argument som har förts fram
mot att skriva under har varit att det
skulle göra det svårare för Sverige att
till exempel samarbeta med kärnvapenalliansen
Nato.
– Jag kan ha stor förståelse för att
man är orolig men jag tror att oron är
överdriven. Sverige har ett geografiskt
läge som är intressant att fortsätta att ha
säkerhetspolitiska samarbeten med. Alla
vet redan att Sverige har en lång och
stolt tradition av kamp för nedrustning
och mot kärnvapen så jag tror egentligen
inte att det skulle förändra någonting om
vi skrev under.
Några av de 24 länder som har undertecknat
avtalet, som Irland, Indonesien
och Österrike, samverkar också med
Nato på olika sätt.
– Det har inte påverkat deras samarbete
med Nato. Jag tror att vi behöver
sträcka på oss lite och känna att vi är av
interneaut-iovanlell politik
kärnvap enfrågan
– Man ska inte underskatta den moraliska normerande effekt som förbud mot kärnvapen
kan ha, om vi visar att vi tycker att det är oacceptabelt att hela mänsklighetens överlevnad
ligger i händerna på ett litet antal länder.
Det säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret, om varför Sverige
borde ha skrivit under FN-konventionen om kärnvapenförbud.
text: Ylva Säfvelin
I
1954 1956 1957
Försvarsmakten, med
den kärnvapenvänlige
överbefälhavaren Nils
Swedlund tar ställning för
att Sverige borde skaffa
egna kärnvapen.
Socialdemokratiska
kvinnoförbundet
tar
ställning mot
kärnvapen.
Sveriges första kärnreaktor,
en forskningsreaktor,
tas i drift. Den socialdemokratiska
regeringen
är splittrad i frågan om
svenska kärnvapen.
1945
Sverige inleder ett kärnvapenprogram
genom
att regeringen anslår
pengar för forskning,
inriktat på kärnvapens
verkningar och metoder
för att framställa uran.
20 morgonbris