morgonbris 25
▲
– Det är klart att det är
mycket lättare att samarbeta om
det är person man känner. Det gör
att man kan vara mer effektiv i regeringsarbetet,
säger Ann Linde.
Även Gunilla Carlsson, riksdagsledamot
och S-gruppledare i Nordiska rådet,
tror att sommarens valresultat kommer
göra skillnad.
– Om vi med gemensam röst från
Socialdemokraterna kan lyfta in
frågor i EU är det jättebra. Sverige,
Finland och Danmark är ju
tre stora länder i Norden.
Hon hoppas att de tre
regeringarna ska prioritera
frågor som Nordens socialdemokrater
är ense om.
Det handlar förstås
om social hållbarhet,
jämlikhet
och jämställdhet
men också om
att det ska vara
lätt att leva, bo
och studera mellan
de olika nordiska
länderna.
– Och jag hoppas
att S-regeringarna
samlas kring en
politik mot social
dumpning.
Tre exempel på
sakfrågor där S
i Norden har tagit fram gemensamma
ståndpunkter är klimatet, jämställdheten
och arbetsmarknaden. Det gör det lättare
att vara offensiv, både på hemmaplan och
i till exempel EU.
Tävling i klimatfrågor
På klimatområdet har det rent av uppstått
en tävlan om att ha högt ställda
klimatmål. Sverige har som mål att bli
det första klimatneutrala välfärdslandet
2045. Det vill Finland bräcka genom att
vara klimatneutralt redan 2035 medan
Danmark siktar på att ha sänkt sina
utsläpp med 70 procent till 2030.
– Det blir en sund tävlan om att vara
så bra som möjligt. Det är skillnad om
man har en borgerlig regering som inte
lägger lika stor vikt vid det, då har man
ingen att tävla mot, säger Ann Linde.
När det gäller jämställdheten tycker
hon i och för sig att det är synd att
den danska regeringen inte består av
hälften kvinnor och hälften män, som den
svenska och finska.
– Men de har ju en kvinnlig statsminister
– de skulle säkert säga att de skulle
önska att vi hade det, tillägger hon med
ett skratt.
Nordiska modellen
Gemensamt för regeringarna är att de
har utlovat bättre välfärd. Danmarks
regering har lovat att öka de offentliga
utgifterna och finska S gick till val på att
höja skatterna. De svenska socialdemokraterna
upprepar mantrat att det är
viktigare att satsa på välfärden än att
sänka skatterna men har ännu inte vågat
ta steget till att vara öppen för skattehöjningar.
Den finska regeringens politiska
program innehåller bland annat satsningar
på infrastruktur, utbildning och
sjukvård. Regeringen har också som mål
att höja sysselsättningsgraden från 72,5
procent till 75 procent; i praktiken 60 000
nya arbetstillfällen.
Ett par åtgärder som har nämnts är
att utvidga läroplikten och att det ska bli
enklare att få lönesubventioner. Statsminister
Antti Rinne har också bollat ett
förslag om en matchningssajt
– Välfärden är en utmaning för alla de
nordiska länderna. Hur stärker vi den
i en situation där vi har en ökad grupp
äldre? säger Gunilla Carlsson.
Då är det en styrka att det finns tre
S-ledda regeringar som delar synen på
den nordiska modellen.
– Grunden är att vi ska ha en stark
välfärd och en gemensamt finansierad
välfärd. Oavsett vilket land det handlar
om är det stor skillnad mellan vad en
socialdemokratisk och en borgerlig regering
tycker. Vi kan ta vara på varandras
erfarenheter och kunskap och jobba med
innovationer, forskning och utveckling. ●
Finlands statsminister Antti
Rinne besökte Sverige och
Stefan Löfven i juni i år.
bild: ninni andersson/regeringskansliet
»Det är klart att
det är mycket
lättare att samarbeta
om det
är person man
känner«