FORSKNING – TEMA NEURORAPPORTEN
Från att tidigare ha varit patienterna med lägst prioritering på
akutmottagningarna, har strokepatient fått ett helt nytt fokus.
– Det är de patienter vi ofta kan göra de allra största
insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador,
hävdar professor Bo Norrving, nestor inom svensk strokevård.
Neurorapporten 2019 visar också på vikten av rehabilitering.
Därför har strokevården
revolutionerats
Neurologläkaren Bo Norrving vid
Skånes Universitetssjukhus i Lund
har varit primus motor i arbetet med
att ta fram de reviderad riktlinjerna
för strokevården i Sverige, som kom
ut 2018.
– Det mest revolutionerande i den
akuta strokevården när det gäller
stora blodproppar, är den relativt
nya behandlingen med så kallad
trombektomi, som görs på några
sjukhus i landet.
I bara två av tio strokefall handlar
det om en hjärnblödning, medan
den absoluta majoriteten av strokefallen
beror på en blodpropp. Det
innebär att ett vitalt blodkärl har
täppts igen och förhindrar syresatt
blod att nå hjärnan. En mycket
allvarlig situation som tidigare bara
behandlades med blodförtunnande
medel med varierad framgång.
Snabba ambulanstransporter livsviktiga
Med den nya behandlingen trombektomi
används en lång manövreringsbar
tunn kateter med en liten
korg i änden. Den förs in genom
en artär i ljumsken och sedan kan
kirurgen med hjälp av en röntgenkamera
mekaniskt plocka ut den
koagulerade blodproppen i huvudregionen.
En revolutionerande
utveckling enligt neurologen Bo
Foto: Håkan Sjunnesson
– Rehabiliteringen efter en stroke ska vara intensiv
och långvarig hävdar Bo Norrving, en av de
ledande specialisterna inom svensk strokevård.
Norrving. Men det bygger på mycket
snabba ambulanstransporter till
de centrala sjukhus som kan utföra
den här behandlingen inom cirka tre
timmar.
Neuro med i prioriteringsarbetet
Roger Lindahl, samordnare för
forskningsfrågor inom Neuro, ingår
i den prioriteringsgrupp som vaskat
fram de nationella riktlinjerna för
strokevården.
– Nationella riktlinjer behövs
verkligen för att strokevården ska
vara så rättvis som möjligt i hela
Sverige. Alltså vilka åtgärder i vård
och rehabilitering som är mest effektiva,
för att patientens fortsatta livskvalitet
ska bli så hög som möjligt,
säger Roger Lindahl. Redan nu sker
en översyn av riktlinjerna för att se
hur de fungerar och om något behöver
justeras efter nya forskningsrön.
Neurorapport avslöjar brister
En viktig faktor för strokevården är
att den individuellt anpassade rehabiliteringen
kommer igång så snabbt
som möjligt för varje patient.
– Det ska vara en intensiv, kontinuerlig
och långvarig rehabilitering,
där ett multiprofessionellt vårdteam
omsluter varje patient. Då finns
det stora möjligheter för en person
att komma tillbaka till ett funktionellt
liv, även om strokeskadorna
varit relativt stora, hävdar professor
Bo Norrving. Enligt Roger Lindahl
är ett av Neuros fokus att verkligen
försöka påverka för att alla
som behöver ska få en individuellt
anpassad sammanhållen rehabilitering.
Det framkommer också i
Neurorapporten 2019 där förbundet
Neuro konstaterar; ”Våra medlemmar
upplever stora brister inom
rehabiliteringen vilka får allvarliga
konsekvenser för individen. Årets
enkätsvar från Neuros medlemmar
visar att nästan hälften inte har
rehabilitering. Anmärkningsvärt är
att andelen som inte har rehabilitering
är ökande.”
HÅKAN SJUNNESSON
HÖR NEUROPODDEN
I Neuros webbradiokanal Neuropodden,
via både Spotify och iTunes,
finns en längre intervju med både Bo
Norrving och Roger Lindahl, om vikten
av nationella riktlinjer för strokevården.
14 REFLEX 3/19