PORTRÄTTET – TEMA NEURORAPPORTEN
Riksdagens socialutskottsordförande Acko Ankarberg har flera stora kognitiva
utmaningar att brottas med en lång tid framöver men hon klarar av sitt jobb
bra igen och hon märker framgångarna tack vare de strategier hon fått lära sig
av fysioterapeuterna med strokekompetens; att utsätta sig för jobbiga situationer
i små doser.
riktlinjerna redan verkar ha gett visst
resultat och faktiskt innebär ett bättre
omhändertagande och vård vid
stroke, konstaterar Acko Ankarberg.
Förr var ofta strokepatienterna
de minst prioriterade på sjukhusens
akutmottagningar eftersom det inte
fanns något att göra. Med de nya
landvinningarna inom strokevården
ska dessa patienter ha högsta prioritet,
eftersom forskningen lett fram
till stora framsteg. Med rätt och
snabb vård kan stora skador minimeras
och många patienter kommer
tillbaka med god prognos och status.
Dramatisk vändning i livet
För henne blev 2018 dramatiskt och
hon funderade en hel del på livets
olika dimensioner. Hur skört livet
snabbt kan bli. Och hur viktigt det är
att vi är rädda om varandra och bryr
oss som medmänniskor. Hur andra
mår och har det.
Mitt i allt verkar hon förvånansvärt
trygg och positiv. Även
ämnet döden tycks hon kunna
hantera med ett lugn. Det kan bero
på att hennes pappa var begravningsentreprenör
i Jönköping och
Huskvarna och att hon också själv
jobbat i branschen.
Trivdes som begravningsentreprenör
– Jag trivdes väldigt bra under mina
sju år som begravningsentreprenör.
Det är något alldeles speciellt att få
hjälpa människor när någon närstående
har gått bort. Vi arbetade så
respektfullt som möjligt med ett
gott omhändertagande av den döde
och med stor värdighet, berättar
Acko.
– Jag brukade alltid tänka på att
det var någons närståendes avlidna
jag hämtade och gjorde i ordning för
begravningen. Det kunde ju ha varit
min anhöriga, säger Acko Ankarberg
och fortsätter om den naturliga
sorgen kring begravningar:
– Sorgen är alltid svår att möta.
Någons älskade har dött och sorgen
är naturlig. Jag tycker att sorgen
måste få ta sin plats i samhället. Det
är viktigt att man får sörja, hävdar
hon. Och det behöver ju inte handla
om det värsta, att någon nära avlidit.
Personen kan ha sorg efter att
ha blivit arbetslös eller lämnad, eller
har fått ett svårt sjukdomsbesked.
Våga möta den med sorg
Acko Ankarberg anser att vi måste
vara mer tillåtande att tala om
sorgen och ha ett gott bemötande:
– När vi vet vad som drabbat en
människa, kan vi inte bara gå undan
och inte låtsas om att vi inte vet. Vi
måste ändå försöka våga möta den
som sörjer av någon anledning. Bara
finnas där utan att kanske säga så
mycket mer än, ”hur är det?” och
sedan våga stanna kvar en stund och
lyssna på svaret. Vi kan också erbjuda
den sörjande hjälp med praktiska
saker i stunden.
– Den som inte mår bra måste få
säga det och få ta plats. Och vi som
medmänniskor måste orka lyssna
en stund med förståelse på den som
sörjer. Vi måste mycket mer våga
visa när vi är svaga och inte orkar.
Det är inget konstigt utan en del
av livet. Så låt det ta plats när det
kommer, tycker Acko Ankarberg.
Hanterar sjukvårdsfrågor politiskt
Socialutskottet anses som ett av de
viktigare utskotten och med den
egna erfarenheten av sjukvården har
hon fått en specialistkunskap som
ger stor insikt i frågor som utskottet
hanterar. Ämnen som hon tycker
kräver stor samsyn och långsiktiga
lösningar för oss alla:
– Det är väldigt spännande att få
jobba med sjukvårdsfrågorna, LSS
och socialtjänsten. Vi måste få alla
riksdagens partigrupper till så breda
lösningar på utskottets förslag som
möjligt. Därför det är viktigt att vi är
överens och att vi kan hitta långsiktiga
hållbara lösningar på frågorna,
tycker Acko och preciserar.
– Och det är också viktigt att vi får
en personcentrerad vård på riktigt
framöver. Och även om man dåhar
en långvarig diagnos, som många
medlemmar i Neuro, ska man kunna
leva ett liv med så hög livskvalitet
som möjligt. Ett liv som alla andra.
Kognitiva skador osynliga
Hon kommer att behöva mycket
rehabilitering framöver och det hand-
REFLEX 3/19 7