VARDAGSLIV
Vi utreder och bedömer patienterna utifrån
våra olika professioner och gör olika
iakttagelser. Det säger sig självt att trettio
minuters läkarbesök inte kan ge hela bilden
hävder neuropsykologen Vuko Wahlfrid.
Måste utveckla personliga strategier
Med kognitiva funktionsnedsättningar
och stress öka problematiken,
vilket kan vara väldigt påfrestande
för personen.
– Tänk dig själv att du är i en
kassakö i en butik och plötsligt
hamnar i en så kallad komplikationsfas,
då symtomen blir extra
tydliga. Du drabbas av att plötslig
bli helt stel och låst av symtomen,
kan inte förflytta dig. Du glömmer
pinkoden och kan knappt tala.
Väldigt besvärligt och bara risken
av att drabbas av detta innebär en
stor stressfaktor för de patienterna,
säger hon.
– Då gäller det att ha utvecklat
en strategi och tagit dina mediciner.
Andra kan bli överrörliga som
”väderkvarnar”. Mycket energikrävande
patienten besväras av sina symtom
lika mycket som omgivningen.
Patienter gör sig omedvetet friskare
Neurorapporterna vittnar också
om problem för många patienter,
att helt enkelt bli trodda för märkliga
neurologiska symtom på vårdcentralen.
utredning utan skickas hem utan
egentlig åtgärd. Neuropsykologen
FAKTA
men det är inte säkert att
De blir inte vidareremitterade
för närmare neurologisk
Multidisciplinära neuroteam är enligt
Neurorapporternas svarsredovisning
mycket efterfrågade av medlemmarna
i Neuro. Bland de som får hjälp av
multiprofessionella vårdteam uttrycks
en större nöjdhet över den vård och
rehabilitering de får än de som inte får.
Neuro har arbetat fram Neurorapporter
sedan 2014 och statistiken bygger
på en hög andel svar på frågor som
ställts till medlemmarna via mejl.
riga att sätta ord på det som är
jobbigt. Att ge dem information och
kunskap om kognitiv svikt för att
bättre förstå svårigheter i vardagen.
Info om kognitiv kapacitet saknas ofta
Till Neurologmottagningen
Parkinsonteam i Lund remitteras
Parkinsonpatienter i komplikationsfas
från södra sjukvårdsregionen.
Utredning och bedömning
inom multidisciplinära teamet
görs vid ett och samma tillfälle,
samma dag. De flesta patienterna
har nästan aldrig träffat neuropsykolog
tidigare eller testats avseende
kognitionen, sannolikt på grund av
bristande resurser.
– Det saknas oftast information
om deras kognitiva kapacitet. Vilket
är jätteviktig information om sjukdomsförloppet
och hur sjukdomen
fortskrider för deras fortsatta liv, att
få en bättre kontroll över sin situation.
Och där kan vår professions
insatser bli viktiga tillgångar, säger
neuropsykologen och fortsätter:
Kropp och själ återspeglar varandra
– Kropp och själ kan inte delas upp
utan hör tydligt ihop och återspeglar
varandra, säger Vuko Wahlfrid. Hon
menar att det är något som vårdens
personal jobbar mer och mer med,
men att det fortfarande finns mycket
kvar att göra för att alla ska ha en
helhetssyn.
Efter att patienten träffat de
olika yrkesgrupperna i neuroteamet,
gör dessa en samlad bedömning.
Varje patient diskuteras
utifrån vad olika professioner har
kommit fram till.
– När vi sedan vägt in de olika
synpunkterna sammanställs dessa.
Patienten får sedan vidare åtgärder,
vårdbehov ordinerade av
neurologen, som är huvudansvarig
för patientens hälsa, betonar
neuropsykologen.
har en teori om vad det kan bero på i
vissa fall:
– De flesta patienter som söker
vård har en viss benägenhet att
negligera eller förminska sina
symtom. Dels av oro och rädsla
men dels också för att det är väldigt
subtila besvär som ”säkert går
över” och inte behöver tas upp med
doktorn. De kan vänta till ett senare
tillfälle om det inte går över.
– Som regel framställer sig patienten
nästan alltid som lite friskare
än man i själva verket är, när man
kommer till läkaren. Det är en
naturlig omdeveten reaktion för de
allra flesta och det leder till att det
blir fel på vägen att bli utredd inom
vården, säger neuropsykologen Vuko
Wahlfrid.
HÅKAN SJUNNESSON
Ladda gärna ner ditt exemplar av
Neurorapporten på www.neuro.se/
neurorapporten
REFLEX 3/19 17
/
