När det gäller aluminium
och nervceller
finns det ett stort antal
djur- och cellstudier,
som visar att aluminium
är starkt giftigt på
nervceller och speciellt
ansamlas det i hjärnans
blodkärlsväggar
och i celler i hippocampus,
ett område
som är speciellt påverkat
vid Alzheimer’s
demens.
Blodkärlen hos avlidna personer
med Alzheimer’s
demens, till skillnad från
kontroller, uppvisar en ökande
halt av aluminium från hjärtat till
hippocampus med 20 gånger högre
halt i hjärnan.
I djurförsök hämmar aluminium
minnesfunktioner och ultrastrukturen
i hippocampus. Detaljstudier
visar, att metallen tas upp
av nervceller och astrocyter och
orsakar celldöd, apoptos, en process
som aktiveras från skadade
mitokondrier (10). Försök på möss
visar en försämrad styrning och
koordination av muskulaturen. En
ansamling av aluminium i ryggmärgen
hos exponerade råttor
och degeneration av motoriska
nervceller antyder, att metallen
skulle kunna spela en roll vid
uppkomsten av amyotrof lateral
skleros, ALS. Humanstudier av
metallhalter vid ALS visar en
förhöjd nivå av aluminium, liksom
även av andra metaller (11).
Avgiftningsförmåga
Den ospecifika ansamlingen av
flera olika metaller vid neurologiska
sjukdomar tyder på att
det föreligger en nedsatt avgiftningsförmåga
och inte ett direkt
orsakssamband. Flera forskare
har dragit slutsatsen, att aluminiumexponeringen
troligen förvärrar
sjukdomsprocesserna,
men inte är en grundläggande
Sjukdomsmekanismer
orsak, men att man i möjligaste
mån bör minska exponeringen.
Aluminium påverkar negativt
nivån av signalsubstanser, bland
annat av glutamat, en signalsubstans
i hjärnan, som frisätter kalcium
i mottagarcellen, men som
snabbt måste inaktiveras för att
inte orsaka en cellskadande överbelastning
med kalcium (12).
Störningar i denna mekanism
finns vid en rad neurodegenerativa
sjukdomar. En del studier
visar, att aluminium även
skadar blod-hjärn-barriären och
ökar upptaget av metallen till hjärnan
(13).
Toxiska effekter av aluminium
har även uppmätts i andra
organ än hjärnan. Njurar och lever,
utsöndringsorgan för metallen,
är särskilt utsatta. Speciellt
njursjuka personer är särskilt utsatta
och har ofta en nedsatt
förmåga att utsöndra aluminium,
varvid nivån även ökar i andra
organ.
Spädbarn är, på grund av sin
låga vikt och sitt outvecklade
avgiftningssystem, speciellt i riskzonen
om de utsätts för aluminium
och då även indirekt om
modern är exponerad under
graviditeten. Mjölkersättningar
kan innehålla alltför höga halter.
Hos för tidigt födda barn har man
sett fördröjd neurologisk utveckling
om de fått näringslösning
med för höga aluminiumhalter
intravenöst (14). I djurförsök
kan ungarna få skador av aluminium
om moderdjuret exponerats
för metallen under graviditet
och amning, trots att moderdjuret
inte uppvisar några effekter. Aluminium
kan även försvåra att bli
gravid, då metallen har visats
sänka halterna av östrogen, progesteron
och luteiniserande hormon
(15). Även spermieproduktionen
hos handjur nedsätts av
aluminium.
Aluminium i vacciner aktiverar
immunsystemet och man har
även sett motsvarande effekt när
djur tillförts metallen i dricksvattnet
(16). IgG, IgA och IgE ökade
med en dosberoende effekt
medan IgM och komplementfaktorerna
C3 och C4 var sänkta.
Det förhöjda IgE visar på en
allergisk effekt och övriga förändringar
på en störning av
immunsystemet. Aluminium är
immunotoxiskt (17). Fall av
autoimmunitet hos människa, eller
förvärrande av redan etablerad
autoimmun sjukdom, vid vaccination
med aluminium-innehållande
vaccin har rapporterats,
men ej systematiskt följts upp.
Alzheimer’s demens
Aluminium har länge diskuterats
som misstänkt miljöfaktor vid
Alzheimer’s demens. Frågan blev
föremål för större forskarintresse
efter att dialyspatienter utvecklade
en demens-liknande sjukdom
med minnesstörningar och
koncentrationssvårigheter. Orsaken
visade sig vara aluminium i
dialysvätskan. Vätskan kommer
i närkontakt med blodet och aluminium
passerar membranen.
Numera är det strikt kontroll på
aluminiumhalten i dialysvätskor.
Hjärninflammation har även inträffat
när man använt aluminium
innehållande cement vid
benoperationer (18) och annan
kirurgi och hos personer i fabriker
där man varit utsatt för höga
nivåer av aluminium. Vid djurförsök
med aluminiumexponering
ser man en utfällning av proteintrådar
i nervcellerna och en störning
av axonal transport, cellernas
försörjningssystem.
Inga definitiva och klara resultat
har framkommit om sambandet
mellan aluminium och demens,
bland annat beroende på
svårigheten att mäta låga halter
16 TF-BLADET NR 3/2014
VETENSKAP