Behöver du dra ut
en tand eller
saknar du enstaka
Mtänder? ånga av våra medlemmar
saknar en eller
flera tänder och får
ofta höra att det fungerar med
implantat i titan eller broar/bryggor
med något slags metallbaserat
material. Detta är ett risktagande
för den som är metallkänslig och
inte den bästa lösningen. När
man väl fått in en titanskruv blir
det oftast mycket dividerande
med tandläkaren om implantatet
går att ta bort eller inte.
Ett alternativ kan vara att man
ersätter en eller flera förlorade
tänder med delproteser. Problemen
kvarstår om tandläkare och
tandtekniker inte har kunskap om
de nya material som finns på
marknaden utan gör konventionella
delproteser med metallklamrar.
Det fungerar inte heller
och då måste man ofta göra om
till någon annan lösning.
Det finns ett par alternativ på
marknaden som bygger på att
man använder ett material, som
är baserat på termoplast, en typ
av nylon. Denna lösning är bra,
eftersom man slipper fasta konstruktioner.
Det innebär att man
snabbt kan få in en sådan delprotes
efter att en tand dragits ut
och att läkningsprocessen inte
störs. Materialen sviktar lite
och är naturfärgade eller ofärgade
samtidigt som klamrar är
av samma material och därför
inte stör den som är känslig.
Genom materialets smidighet kan
protesen läggas an mot befintliga
tänder och man märker inte att
det funnits en lucka.
Från Tf:s sida har vi vissa
erfarenheter av dessa lösningar
och mer uppgifter finns i ”Val
av tandlagningsmaterial” som
kan beställas från Tf-Infotjänst.
Redaktionen
Forskningsfusket
”” Inför ett auditorium om 85 personer i Linköping
lördagen den 8 november föreläste docent Ralf
Sundberg om sin häpnadsväckande upptäckt om
det forskningsfusk som pågår bakom kulisserna
världen över.
Metallallergier ökar
Tidningen Allergia har nyligen i en artikel uppmärksammat metallallergier.
Rent allmänt ökar metallallergierna. Vanligast är
nickelallergi. Omkring 17 procent av Sveriges kvinnor har
nickelallergi. Metallallergierna uppkommer på grund av metalljoner,
som avges från t.ex. läder, färg eller mynt. Problem kan även
uppkomma med metallimplantat. Trafikluft innehåller partiklar från
bilbromsar och dubbdäck. Partiklar, som man andas in, kan leda till
astma.
Forskaren Yolanda Hedberg vid KTH och Karolinska Institutet
forskar om metallpartiklars inverkan på hälsan. Hon har kommit fram
till att metallers farlighet i partikelform främst beror på storleken och
möjliga exponeringsvägar. Metallens yta spelar roll och även hur ytan
förändras med partikelstorleken. Vid förbränning, nötning eller smältning
skapas metallpartiklar, där partikelytorna får olika egenskaper
beroende på hur snabbt partiklarna kyls ner.
Redaktionen Källa: Allergia nr 6, 2014.
Ralf Sundberg.
Levern är
kroppens
största
avgiftningsorgan
Visste du att
socker och
snabba
kolhydrater
omvandlas
och lagras i
levern som
fett – mättat
fett?
Fett består
av glycerol
och
fettsyror.
Mättade
fettsyror och
kolesterol är
essentiella
byggstenar i
animala
celler.
Även
vegetarianer
får
animaliskt
fett.
Levern är markerad med rött på
bilden.
Forskare drivs av olika krafter,
främst nyfikenhet –
vilket det borde vara – men
även av makt, karriär, pengar
och att tillhöra grupp i ”rätt skikt”.
Kirurgen Ralf Sundberg växlade
tidigt över till forskningsvärlden,
fick insyn i densamma
även internationellt och gjorde skrämmande upptäckter följda av
många frågetecken. Det resulterade år 2011 i boken ”Forskningsfusket
– så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”.
Ett exempel: Kostråd för idrottande, unga män: Diabetiker bör
äta mer kolhydrater och mindre fett, vilket motiveras av påståendet
att mättat fett skulle vara skadligt, då det påstås höja blodets halt
av LDL (det onda kolesterolet) och öka risken för hjärtinfarkt. – En
diabetiker, som äter sådan kost, får garanterat mediciner och insulin,
sa Sundberg, och med åren komplikationer med svartnande tår,
kallbrand, blindhet och njursvikt.
Kostrådet bottnade i en studie gjord av fyra läkare, som sponsrades
av bl.a. McDonalds, Barilla m fl., med 700 referenser, men
studien var en bluff. När Ralf Sundberg och några kolleger skrev om
sin upptäckt i Läkartidningen, var det ingen diabetesläkare som
svarade.
Vilka ligger bakom dagens kostråd? Var finns det belägg för att
mättat fett t.ex. skulle vara skadligt? Avslutningsvis visade Sundberg
en bild med annons på ”fettfritt matfett” – inga kommentarer. Efter
varma applåder för en mycket intressant och spännande föreläsning
gavs tillfälle för åhörarnas frågor. Siv Wirsenius
TF-BLADET NR 3/2014 21
INFORMATION