Samverkare mot narkotika i gymnasiemiljön. Från vänster: polisgruppchef Anna Johansson, socialtjänsteman Carina Grüner Hennig,
rektor Emilia Jirle, socialtjänsteman Sören Thorén, skolkurator Tobias Sandin, kommunpolis Katarina Johansson och skolkurator
Nanna Leinonen.
Det är i det här skedet som skolor i andra kommuner kan få problem
med att följa upp sina elever på grund av sekretessen.
Socialtjänsten informerar inte skolan. Men på Gymnasieskolan
Knut Hahn ber man eleven, och föräldrarna om de är under 18,
skriva på ett papper att häva tystnadsplikten. Det gäller också
gentemot polisen, vilket inte mött protester. Ett undantag är att
elever som åker fast för polisen ogärna vill att skolan ska få veta
det.
– Vi kommer hit ibland och kollar läget och pratar med eleverna.
Vi bygger relationer, säger Carina Grüner Hennig och Sören
Thorén.
Närvaron av socialtjänsten visar eleverna att det finns ett samarbete.
Det är en av poängerna med drogpolicyn på skolan. Även
poliserna, Katarina Johansson, kommunpolis, och Anna Johansson,
gruppchef kommer då och då till skolan, uniformsklädda.
– Det viktiga är att eleverna ser vårt öppna samarbete och
att ni från socialtjänsten också är med. Det är vårt bästa vapen,
säger Anna Johansson.
De droger som förekommer i trakten är främst cannabis, men
också Tramadol (en smärtstillande opioid). Även kokain och
ecstasy förekommer. De båda poliserna tror att missbruket är
unge fär som det ser ut i andra sydsvenska städer. Även om det
inte säkert har ökat så har attityden till narkotika blivit liberalare
bland de unga.
– De som använder och säljer gör det mer öppet nuförtiden,
man gömmer sig inte så mycket som tidigare, säger Katarina
Johansson.
– Det är därför det är nödvändigt att vi har ett sånt här nätverk,
säger rektor Emilia Jirle. Vi träffas här på skolan var sjätte vecka,
utbyter information, även om enskilda elever, och diskuterar hur
vi kan hjälpa dem.
Jirle och hennes personal arbetar nu vidare för att kunna införa
slumpvisa frivilliga drogtester även på de teoretiska programmen.
Man hoppas på ett godkännande i utbildningsnämnden i höst.
Argumenten är bland annat för att förbättra arbetsmiljön, och att
alla skol ämnen har farliga moment, till exempel kemi, idrott och
fysik där man gör olika experiment.
– Men det främsta argumentet är att hitta och hjälpa dem som
har problem. Att vi bryr oss, säger Tobias Sandin.
– Alla som blir intervjuade inför drogtesten tycker att det är
bra, säger Nanna Leinonen. Ingen har sagt att de är emot det.
Och vilken förälder skulle inte vilja veta om dras barn har problem?
PS. Just som tidningen går i tryck får vi veta att de frivilliga slumpmässiga
drogtesterna på skolan gäller från och med augusti
2019 på alla gymnasieprogrammen.
Pelle Olsson
Pelle Olsson har sedan början på
1990-talet rest runt i världen för att
skriva om narkotikasituationen.
Det har förutom ett stort antal artiklar
resulterat i flera reportage böcker.
Pelle var mellan 1991-1999 även
red aktör för Narkotikafrågan.
FOTO: JOAKIM BERNDES
Behöver din gymnasiskola hjälp?
narkotikafriskola.se
Narkotikafrågan • 2/2019 15