ANALYS
Avkriminalisering och dödstal – hänger det ihop?
Den svenska regeringen har varit tydlig och förklarat att den nuvarande
narkotikalagstiftningen ligger fast. Någon avkriminalisering
är inte aktuell. Inom andra partier finns dock en diskussion
om avkriminalisering. Vänsterpartiet är det enda parti som vill se
en avkriminalisering, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet
vill att frågan ska utredas.
Argumenten för en avkriminalisering som framförs i debatten
är främst att det skulle minska narkotikadödligheten och minska
gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet men även sänka
trösklarna till vård. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet
och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts
som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats
och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal
valt har då av de som förespråkar en avkriminalisering setts som
ett alternativ som även Sverige borde pröva.
Frågan är därför vilka effekter en avkriminalisering har och om
den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet.
Vad avses med avkriminalisering?
En avkriminalisering innebär att användning av narkotika och små
innehav för eget bruk inte längre är straffbart med fängelse och
anteckning i kriminalregister som påföljd. Däremot kan administrativa
påföljder som böter eller andra sanktioner kvarstå som i
exempelvis Portugal. I vissa fall, som i Tjeckien, avskaffas även
dessa.
Vid en avkriminalisering är narkotikamarknaden med tillverkning,
överlåtelse och innehav för annat än små mängder för personligt
bruk fortfarande olagligt. Den illegala narkotikamarknaden
finns kvar. En avkriminalisering skulle därför knappast ha
några märkbara effekter på gängbrottslighet och skjutningar.1
Narkotikadödlighet
En genomgång av utvecklingen av narkotikarelaterad dödlighet i
länder och delstater i USA som avkriminaliserat narkotika visar att
det inte finns något tydligt samband mellan avkriminalisering och
narkotikarelaterad dödlighet.
Mellan åren 1975-2015 har nio amerikanska delstater avkriminaliserat
användning och mindre innehav för eget bruk. Reglerna
kan variera något mellan dessa stater.
USA har drabbats av en omfattande opioidepidemi med så
höga dödstal att det påverkat medellivslängden i landet. Den narkotikarelaterade
dödligheten skiljer sig dock mellan olika delstater
som framgår av grafen till höger (årtal för avkriminaliseringen
till höger). Narkotikadödligheten har ökat i samtliga fall. I sex delstater
har den ökat markant medan den ökat mindre i tre delstater.
Införandet av en avkriminalisering har inte brutit den stigande
trenden i något fall.
Ytterligare fem delstater har avkriminaliserat under 2017 eller
senare men redovisas inte här då dödstalsstatistiken bara sträcker
sig till 2017.
Utifrån dessa data är det svårt att se att det skulle finnas ett
samband mellan avkriminalisering och narkotikarelaterad dödlighet.
Det måste därför rimligen finnas andra förklaringar till både
utvecklingen av den narkotikarelaterade dödligheten och skillnaden
mellan olika delstater.
Sverige
Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är enligt EMCDDA:
s statistik (European Monitoring Centre for Drugs and Drug
Addiction) den näst högsta i Europa och har visat en ökande
trend fram till 2015.2 Under två perioder sedan 1995 har dock
trenden brutits och dödligheten stabiliserats eller minskat. Lagstiftningen
har dock varit densamma under hela perioden sedan
1993. Det troliga är därför att andra faktorer även i detta fall kan
förklara variationer i trenden. Åren 2017 till 2019 har dödsfallen
av fentanyl minskat från 101 till 2 vilket främst förklaras av att två
bröder som sålt icke narkotikaklassad fentanyl via nätet med flera
dödsfall som följd dömts till fängelse för vållande till annans död.
Detta medförde att försäljningen av sådana preparat via nätet
snabbt begränsades.
Europa
En jämförelse av narkotikarelaterade dödstal mellan olika länder
möter svårigheter och rapporteringen från en del länder ska som
EMCDDA påpekar tas med försiktighet.3 Detta beror bland annat
på en systematisk underrapportering från vissa länder medan
andra länder har relativt tillförlitliga system. Jämförelser behöver
även ta hänsyn till riskpopulationens storlek i olika länder. Storbritannien
och Tyskland står tillsammans för ungefär hälften av
det totala antalet i Europa. Det beror delvis på riskpopulationens
storlek i dessa länder, men även på underrapportering från en del
andra länder.
Den uppåtgående trenden i Sverige fram till 2015 kan till viss
del bero på den kombinerade effekten av förändrad utrednings-,
kodnings-och rapporteringspraxis. I Nederländerna är det ännu
inte klart om den stora ökningen av rapporterade överdosdödsfall
2016 (upp med 91 jämfört med 2014) var en verklig ökning
av antalet drogrelaterade dödsfall eller en följd av andra orsaker,
t.ex. ändrad registrering.
18 Narkotikafrågan • 1/2020