RAPPORT
WHO-rapporten om cannabis på svenska
Det finns goda skäl för att höja kunskapsnivån om cannabis
och dess effekter, skriver utgivarna till den nyligen översatta
och uppdaterade WHO-rapporten om cannabis. Ett skäl är
att fler unga inte längre tror att drogen är särskilt farlig.
Länsstyrelsen i Västra Götaland och forskningscentrumet
CERA, Göteborgs universitet, har låtit översätta och uppdatera
WHO:s rapport om cannabis: The health and social effects
of nonmedical cannabis use som kom ut 2016. På svenska är
titeln, Hälso- och sociala effekter av icke-medicinsk användning
av cannabis.1 Rapportansvarig är länssamordnare ANDTS
Lennart Rådenmark. Översättning är gjord av Maria Renström,
f.d. ämnesråd vid Socialdepartementet som varit expert på drogfrågor
vid WHO:s huvudkontor i Geneve. Det var Renström som
tillsammans med professor Wayne Hall och dr. Vladimir Poznyak
ansvarade för WHO:s originalrapport, där 35
forskare i hela världen medverkade. Renström
har också kompletterat den nya rapporten med
en uppdatering av utvecklingen i världen och i
Sverige. Det finns också ett studiematerial till
rapporten.
Konsekvenser för unga
Den nya 90-sidiga rapporten handlar alltså om
icke-medicinsk användning. Focus ligger på vilka
effekter cannabis har på ungas utveckling och
konsekvenserna av en långvarig och regelbunden
användning. Vi får veta vad vetenskapen
Hälso- och sociala effekter av
icke-medicinsk användning
av cannabis
Ett studiematerial baserat på WHO:s rapport
”The health and social effects of nonmedical cannabis use”
säger om cannabis kort- och långsiktiga fysiska
effekter på framför allt hjärnan, lungor, hjärta och
fortplantningsförmåga. Rapporten belyser också
cannabis psykiska och psykosociala effekter.
Därtill finns ett avsnitt om vad vi vet om effekterna av cannabisprevention
och behandling.
Rapportnr: 2019:44
ISSN: 1403-168X
Medan användningen av alkohol och tobak minskar bland
unga har bruket av narkotika – där hasch och marijuana dominerar
– legat på ungefär samma nivå sedan lång tid tillbaka. Oroande
är däremot att färre uppfattar cannabis som riskabelt.
I rapporten konstateras inledningsvis att det inte finns lika gedigna
vetenskapliga belägg för cannabis effekter som det finns
för alkohol och tobak. Det vi vet är att cannabisanvändningen i
världen har ökat under senaste 20-årsperioden och att det främst
är ett fenomen bland ungdomar. Vi vet också att halten av det
rusgivande ämnet THC har ökat under samma period. Allt fler
människor i världen blir enligt ”vissa indikationer” beroende av
drogen. Efterfrågan på vård är mycket stor för ”cannabisbrukssyndrom”
(som det numera ska heta) och andra negativa effekter.
En intressant uppgift i rapporten om svenska förhållanden
kommer från statistik över dem som påbörjar behandling vid någon
Maria-mottagning. Nästan 80 procent av dem hade cannabis
som huvuddrog under perioden 2014-2018 i jämförelsen med
drygt 10 procent för alkohol och knappt 10 procent för övriga
droger.2
Effekter på kort och lång sikt
De kortsiktiga effekterna av cannabis räknas upp i fem punkter.
• Störningar i medvetande, kognition, perception, beteende
och andra psykofysiologiska funktioner.
• En liten del av de som använder första gången blir mycket
oroliga, får panikattacker, hallucinationer eller kräkningar.
• Körförmågan försämras.
• Vissa belägg finns att drogen kan utlösa hjärtbesvär och
öka risken för hjärt-kärlsjukdomar hos yngre personer.
• Det verkar finnas ett samband mellan moderns cannabisbruk
under graviditeten och lägre födelsevikt och sämre
utveckling hos barnet.
Här kan tilläggas att alldeles färsk forskning visar att den blivande
barnafaderns cannabisbruk kan fördubbla risken för missfall.3
De långsiktiga effekterna som anges i sammanfattningen
är av tre slag: beroendeframkallande
(var sjätte som börjar röka i tonåren blir
det), abstinenssymtom när man avbryter en tids
användning samt ett tydligt dos-responssamband
mellan bruk i tonåren och risken att utveckla
psykotiska symtom eller schizofreni.
Det är naturligtvis inga större nyheter som
presenteras utan mer att fastställa och dokumentera
det vi redan hittills vet och samtidigt redovisa
de kunskaper som saknas. Rapportutgivarna
menar att det finns goda skäl för att höja kunskapsnivån
om cannabis och dess effekter för
att bidra till utvecklingen av det lokala förebyggande
arbetet.
Rapporten blir ett riktmärke att förhålla sig till
som lärare, förälder, behandlare eller inom sjukvården.
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING
RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)
Eller som politiker! När man diskuterar narkotikapolitik –
som ofta handlar om just cannabis – kan man inte bortse från vad
forskarvärlden är överens om när det gäller konsekvenser av bruket.
n
PELLE OLSSON
1 Hälso- och sociala effekter av icke-medicinsk användning av cannabis.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs universitet,
Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och
beroende (CERA). Rapport nr: 2019:44
Ett studiematerial baserat på WHO:s (Världshälsoorganisationens)
rapport "The health and social effects of nonmedical cannabis use"
https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/tjanster/publikationer/
2019/halso--och-sociala-effekter-av-icke-medicinsk-anvandning
av-cannabis.html
2 Patriksson, K. (2014). Kartläggning av hur mottagningar i Nationella
Cannabisnätverket arbetar med tidiga interventioner vid cannabis
användning. Göteborg: Nationella Cannabisnätverket.
3 Medscape 25 nov 2020.
https://www.medscape.com/viewarticle/921799?src=
mkm_200116_mscpmrk_repro_feature&uac=249829PT&impID=
2245579&faf=1
Narkotikafrågan • 1/2020 23