PORTRÄTTET
Delar av Neuros förbundsstyrelse är på plats och lyssnar uppmärksamt på ordföranden för rehabiliteringsläkarna i Sverige.
vara så komplicerad som det ibland
framställs, tycker Marianne Lannsjö.
Dilemmat är att en del av åtgärderna
kanske tycks så obetydliga att de inte
behöver formuleras i text i en plan.
– Men jag tror att formulerade
planer i ett dokument, även om de är
enkla, är ett otroligt kraftfullt instrument
för att få sin rehabilitering att
fungera. Hon menar att man ska svara
på frågor och formulera svaren tydligt
för sig själv: Vad är det jag vill men
min rehabilitering och vad är målsättningen
med min rehabilitering.
MÅSTE PÅVISA STÖRRE BEHOV
Hon är tydlig med patientens rätt
att faktiskt kräva en rehabilitering
värd namnet. Och man ska i första
hand vända sig till den läkare man
mentalt vid en neurologisk diagnos
med kognitiva utmaningar.
– Det kan vara svårt på grund
av brist på resurser att få relevant
rehab ilitering men att då engagera
sig lokalt, i en patientorganisation
som Neuro, är en bra väg för att ens
röst ska bli starkare, tycker hon.
Detta eftersom de som bestämmer
inom vården och olika myndigheter,
lyssnar på de som går samman och
har krav.
SOCIALSTYRELSEN FÖRESKRIVER
Individuell rehabiliteringsplan är
något som socialstyrelsen föreskriver:
– Jo, det är hur klart som helst.
Alla som är i en rehabiliteringsprocess
ska ha en individuell rehabiliteringsplan,
och den behöver inte
REFLEX 2/18 15