PÅ RÄTT SIDA
LÄS MER
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2007:10)
om samordning av insatser för
habilitering och rehabilitering
neuro.se/rehabilitering om
olika former av öppenvård med
egenträning, träning på recept
och rehabilitering i hemmet.
Man ska då upprätta en rehabiliteringsplan.
Av planen ska planerade och
beslutade insatser framgå. När din
delaktighet i arbetslivet och aktiviteter
i det sociala livet begränsas av
din sjukdom eller skada, då är rehabilitering
en väg tillbaka.
Första steget är att du begär en
rehabiliteringsbedömning. Nästa
steg är att en individuell rehabiliteringsplan
tas fram tillsammans med
professionen; din läkare, sjuksköterska,
fysioterapeut, arbetsterapeut,
kurator, neuropsykolog, logoped
eller dietist.
Både kortsiktiga och långsiktiga mål
bör formuleras. De kortsiktiga målen
bör vara väl avgränsade och möjliga
att nå ganska snabbt. De långsiktiga
målen kan ha utgångspunkt i en eller
flera aktiviteter som du önskar uppnå.
Målen bör kontinuerligt följas upp
och revideras allt eftersom.
MALL FÖR INDIVIDUELL REHABPLAN
– Vem planen avser
– Datum för planens upprättande
och datum för uppföljning
– Vem ansvarar för
planens upprättande och
sammanlagd uppföljning
– Vilka deltar i planeringen,
exempelvis patienten, anhörig,
sjuksköterska, fysioterapeut,
logoped, arbetsterapeut, kurator,
dietist, läkare, neuropsykolog
– Diagnos och beskrivning av vilka
funktioner planen avser att stärka
– Övergripande mål och delmål
samt uppföljning av dessa, vem
som har ansvar för varje del
– Tidplan
Rehabilitering kan ske på sjukhusens
kliniker för neurologi, rehabiliteringsmedicin
eller geriatrik för äldre och
barnrehabilitering för barn. Det finns
dessutom särskilda rehabiliteringsanläggningar
med olika inriktningar.
Rehabilitering kan drivas i såväl
öppenvård som slutenvård. Med
öppenvård menas att man inte bor
på anläggningen, medan slutenvård
omvänt innebär övernattning. De som
arbetar med rehabilitering är rehabiliteringsläkare,
arbetsterapeuter, fysioterapeuter,
dietister och logopeder
men även kuratorer och neuropsykologer.
Dessa arbetar tillsammans i
team med dig som är patient.
REHABILITERING I ÖPPENVÅRD
Om du behöver rehabilitering kan
du kontakta en rehabiliteringsmottagning
direkt för att få råd och stöd.
För att träffa en fysioterapeut eller
arbetsterapeut behövs oftast inte en
remiss. Men det kan vara olika regler
i olika landsting. På en rehabiliteringsmottagning
kan du få undersökning,
behandlingar och uppföljning.
Hur ofta du får rehabilitering avgörs
utifrån dina behov. Det finns också
fysioterapimottagningar som erbjuder
fysioterapi (sjukgymnastik). En del
mottagningar har fysioterapeuter
med inriktning på neurologi.
REHABILITERING I SLUTENVÅRD
Om insatserna inom öppenvård inte
räcker till kan du få specialiserad
rehabilitering i slutenvård. Det kan
gälla dig som har en kronisk neurologisk
sjukdom. För att få specia l iserad
rehabilitering behövs en remiss från
din läkare. Inne liggande sammanhållen
rehabilitering innebär 2–4
veckor där du helt kan fokusera
på dig själv och din träning. Man
kartlägger vilka behov, resurser
och aktivitetsmöjligheter du har.
Utifrån det skrivs en rehabiliteringsplan
med tydliga mål för dig
under din period på rehabiliteringsanläggningen.
I en del landsting/regioner kan
du själv få välja mottagning/anläggning
för din rehabilitering. I Sverige
finns exempelvis Humlegården i
Sigtuna, Valjeviken i Sölvesborg,
Treklöverhemmet i Ljungskile och
Neurorehab i Sävar, Umeå. Vissa
landsting ger också rätt till klimatrehab,
exempelvis till Vintersol på
Teneriffa.
DIN RÄTT TILL REHABILITERING
Rehabilitering är ingen rättighet i
så motto att man kan överklaga ett
avslag till domstol. Men i hälso- och
sjukvårdslagen framgår att vården
ska vara god och även att landstinget
ska erbjuda rehabilitering till de som
är bosatta inom landstinget.
Du hittar mer specifik information
om hur det fungerar i ditt landsting
på internet.
ROGER LINDAHL
Koordinator forskning
& rehabilitering för Neuro
34 REFLEX 2/18
/rehabilitering
