NOTERAT
Neuro med om de första
riktlinjerna för epilepsivård
Socialstyrelsen presenterar nu i februari 2019 de första nationella
prioriterings riktlinjerna för epilepsivården i Sverige, där Neuro medverkat.
De ska nu implementeras bland politikerna i alla landets sjukvårdsregioner.
Anne Thelander, handläggare i diagnosfrågor har medverkat i arbetet för
Neuros räkning:
-De här första nationella riktlinjerna för epilepsi är nödvändiga. Också
Socialstyrelsen har konstaterat att epilepsivården är bristfällig och ojämlik.
Det finns bristande kunskap och otillräcklig tillgång till och utnyttjande
av effektiva diagnos- och behandlingsmetoder, säger Anne Thelander.
-I korthets kan man säga att prioriteringarna handlar om rätt diagnos
tidigt, korrekt uppföljning via bland annat kontinuitet i vårdkontakter
och multiprofessionellt teamomhändertagande. Dessutom en tidigare
avancerad utredning vid medicinresistens, för ställningstagande
till icke-farmakologisk behandling. Och det handlar också om bättre
teamomhändertagande av personer med epilepsi och annan funktionsnedsättning
Håkan Sjunnesson Foto: Håkan Sjunnesson
HALLÅ DÄR!
inom habiliteringen i samverkan med övrig sjukvård.
Foto: Håkan Sjunnesson
…Ulla Lindbom neurologläkare och en av de drivande i arbetet för
de första nationella riktlinjerna för epilepsivården i Sverige som nu
är klara. Socialstyrelsen har detta regeringsuppdrag. Vad hoppas du
att de ska göra för positiv skillnad för alla de som lever med epilepsi?
- En tidig kompetent bedömning i sjukdomsförloppet ger ökad
förutsättning för korrekt diagnos.
-Tillgången till och strukturerad uppföljning av läkare och sjuksköterskor
med erfarenhet och aktuell kunskap om epilepsi, ger
ökad möjlighet till adekvat behandling.
-Det ska bli en ökad tillgång till avancerad utredning och behandling,
exempelvis epilepsikirurgi, vid svårbehandlad epilepsi.
-Tillgång till multiprofessionella team ska ge möjlighet till bättre
stöd och hjälp att hantera kognitiva och psykosociala svårigheter
som kan vara kopplade till epilepsi.
-Och det ska bli en ökad samordning i vården för personer med
intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi.
Vad kan nationella riktlinjer betyda för anhöriga/närstående till
personer med epilepsi?
-Tillgänglighet till läkare och sjuksköterskor med kunskap om
epilepsi kommer att vara positivt och ge en ökad kvalitet i vården
till både patienter och närstående. En riktlinje lyfter att kontakt
med epilepsisjuksköterska ska kunna ske per telefon inom två
arbetsdagar.
-Riktlinjerna är till för stöd och styrning av vården vid epilepsi och
riktar sig framför allt till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården.
För delar av riktlinjerna finns ekonomiska och organisatoriska
konsekvenser framtagna och det kommer att krävas ökade
resurser och utbildning för att vården ska kunna följa riktlinjerna,
hävdar Ulla Lindbom.
24 REFLEX 1/19