VARDAGSLIV – OSYNLIGA SYMTOM
Var tredje enkätsvarande medlem i Neuro har inkontinens enligt Neurorapporten
2019.
– Många lider av sin urinblåseinkontinens i onödan, hävdar undersköterska
Madeleine Stenius. Under 38 år har hon tränat och tipsat
patienter med urininkontinens och/eller tarminkontinens inne på
toaletter, för att ge dem ett nytt självförtroende och kunna känna sig
säkrare i vardagen.
Så kan du hantera
din inkontinens
Foto: Håkan Sjunnesson
Madeleine Stenius är undersköterska och
utbildningsansvarig på Rebab Station i
Frösundavik. Hon har sett många patienter
med neurologiska skador och sjukdomar som
har svårt att tillgodogöra sig sin rehabilitering
för att komma tillbaka i livet.
– Och det är på grund av problem med
personernas inkontinens, hävdar Madeleine
Stenius. Hon tycker att mer fokus borde ligga
på att patienten snabb måste få hjälp att lära
sig sköta sin inkontinens, eftersom rädslan
”att göra på sig” är stor.
– Det är jätteviktigt för det handlar psykiskt
om att kunna känna sig säker med sin tarm och
blåsa, för att kunna träna, plugga, jobba, gå på
teater eller ha ett sexliv, säger Madeleine Stenius.
– Till och med människor med full personlig
assistans får aldrig gå på toaletten, utan
hänvisas till ständiga blöjor. När man bär
fuktiga blöjor länge, blir huden blöt och ömtålig
och man får mycket lättare besvärliga sår,
som kan vara väldigt svårläkta. Det är för sorgligt,
tycker Madeleine.
Tipsar många på toaletten
Hennes engagemang har blivit att försöka
förändra och förbättra tänket kring inkontinens.
Hon undervisar både vårdpersonal och
patienter.
– Jag har varit med inne på toaletten och
hjälpt många patienter med att lära sig olika
rutiner. Bland annat hur man utför självkaterisering
(RIK) för att tömma urinblåsan och
hur man tar laxermedel och även lavemang.
STATISTIK FRÅN NEURORAPPORTEN
Statistiken i Neurorapporten 2019 visar att var
tredje svarande medlem i Neuro (32%) har problem
med inkontinens. När det gäller inkontinensproblematiken
är det 6% av de svarande som skulle behöva
inkontinenshjälpmedel, men som hittills inte fått
hjälp att pröva ut rätt hjälpmedel.
Madeleine har också kunnat delge rehabpatienterna
tips och hjälp med olika tekniker att
flytta över från rullstol, hur var och en sitter
bäst på toalettstolen utifrån sina funktionsvariationer
och hur man använder olika inkontinensskydd.
Också att man kan tvätta sig med
så kallade barriärtvättlappar istället för tvål
och vatten när man är inkontinent. De tvättlapparna
gör nämligen rent och lämnar efter
sig ett skyddande lager, som inte torkar ut
huden. Hudskador kan då förhindras.
Lugn och ro på WC avgörande
– En annan viktig sak är att den som har
en blåsrubbning och ska göra sina behov på
toaletten, måste få vara ifred där. Det måste få
ta den tid det tar. För blir man stressad, minskar
det möjligheten att kunna slappna av och
lyckas, säger Madeleine Stenius.
Alla dessa erfarenheter har hon delat med
sig av i ett par böcker på lättfattligt sätt, för att
man ska kunna ta till sig informationen även
16 REFLEX 4/19