FÖRBUNDSNYTT – OSYNLIGA SYMTOM
En vetenskaplig utvärdering av projektet
Aktiv Rehab & Ridterapi i Dalarna visar att
hästunderstödda rehabiliteringsinsatser
kan bidra till att bibehålla och/eller förbättra
individens hälsa avseende funktion,
aktivitet och delaktighet.
Studie bekräftar
rehab på hästrygg
bra för vissa
Under åren 2012–2015 drevs projektet
Aktiv Rehab & Ridterapi av
Neuroförbundet Falun och Norra
Dalarna. Med finansiering från
Arvsfonden, Neurofonden och
Postkodlotteriet. Målet var att bidra
till ökad tillgång till hästunderstödda
insatser inom det befintliga systemet
för folkhälsoarbete och sjukvård.
Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) ansvarade för en vetenskaplig
utvärdering av projektet i samverkan
med DataAnalys och Register
Centrum i Region Skåne. Resultatet
från ridterapin visar att upplevelsen
av vardagsaktiviteter som meningsfulla
och värdeskapande förbättrades
kraftigt för de som deltog. Vilket
är statistiskt säkerställd gentemot
den kontrollgrupp som inte deltog i
ridterapin.
Lust ökar stress minskar
Deltagarnas energi och lust ökade
medan den upplevda stressen
minskade. Samma resultat inom
den känslomässiga, fysiska tröttheten.
Den mentala tröttheten ökade
något. Dessa förändringar är inte
statistiskt säkerställd. Sammantaget
pekar studien mot att ridning som
del i habilitering och rehabilite-
För vissa är hästburen rehabilitering effektivt. Neuro
har tagit fram foldern ”Din rätt till rehabilitering”, som
går att beställa från förbundskansliet. Foto: Håkan
Sjunnesson
ring av personer med neurologiska
diagnoser har en positiv inverkan på
välbefinnande och globalt självskattad
hälsa.
Deltagarna i ridterapin upplevde
att de deltar i aktiviteter med
konkreta, symboliska och självbelönande
värden. Vardagslivet
fylls av mening och sammanhang:
man upplever att man gör något
konkret, där vardagen får struktur
och innehåll. Man gör något som ger
självkänsla och man gör något man
längtar efter för att det är roligt.
Alla dessa delar ökade för deltagarna
i ridterapin, särskilt gentemot
den passiva kontrollgruppen, enligt
SLU:s utvärdering.
Rehab prioriterat av Neuro
– Utifrån våra medlemmars tydlig
vilja har vi sedan kongressen 2013
valt att prioritera rehabilitering som
ett av tre huvudområden. Patienten
ska vara delaktig i planeringen att
sätta upp individuella mål och rehabiliteringen
ska anpassas individuellt,
säger Roger Lindahl, koordinator
för forskning och rehabilitering
inom Neuro och fortsätter:
– Med en individuell rehabiliteringsplan
som verktyg, ska den bästa
rehabiliteringen erbjudas individen
efter var och ens behov. Det kan
handla om hästunderstödd terapi
för den det passar, men också om
andra former.
– Individens fokus är att rätt
rehabilitering skapar förutsättningar
att återfå så stor del som möjligt
av förmågor och funktioner som
fanns före sjukdomen eller skadan.
Rehabilitering ska bevara och stärka
de funktioner man har, men eftersom
vi alla är olika, varierar insatserna,
betonar Roger Lindahl.
MAX NEY
Medverkande i rehabprojektets utvärdering:
Anna María Pálsdóttir, forskare, PhD,
Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och
miljöpsykologi (AEM), Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU), Alnarp.
Marie Gudmundsson, leg. arbetsterapeut,
utvecklingsledare Natur- och djurunderstödd
verksamhet, Region Dalarna.
Patrik Grahn, professor, Institutionen för arbetsvetenskap,
ekonomi och miljöpsykologi (AEM),
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp.
30 REFLEX 4/19