Det känns
som att vi
äntligen
har ett bra
samarbete
och dialog
med skolan ”
26
Maja och Christopher uppfattade som repressalier
för att de anmält skolan till Skolinspektionen och
Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Skolförvaltningen tillbakavisar bestämt att det
skulle vara så, men socialtjänsten gjorde bedömningen
att det inte fanns någon anledning till oro.
Istället uppmanade de Maja och Christopher att
anmäla skolan till Skolinspektionen.
Relationen till skolförvaltningen blev inte bättre
när väktare tillkallades för att avvisa en person från
den lokala astma- och allergiföreningen som Maja
och Christopher valt att ta med sig som stöd till ett
möte. Kommunen har efteråt erkänt att man agerade
felaktigt.
– Vi undersökte till och med möjligheten att
flytta till Rättvik där det finns en allergianpassad
skola, men till slut insåg vi att det inte skulle fungera
praktiskt. Dessutom ville Linnéa inte heller
flytta och lämna sin trygghet här, säger Maja.
INTE ÄNDA FRAM. Förutom anmälningar till Skolinspektionen
och DO överklagade Maja och Christopher
beslutet att ta bort Linnéas anpassningar
till Skolväsendets överklagandenämnd, ÖKN. Det
är en myndighet dit man kan överklaga en rad olika
beslut fattade inom bland annat förskola och
grundskola. Men det visade sig att Linnéas anpassningar
inte ingått i ett åtgärdsprogram och därför
inte gick att överklaga. Däremot rev ÖKN upp
skolans beslut att inte göra en pedagogisk utredning
av Linnéas skolsituation som skulle resulterat
i ett åtgärdsprogram. I och med det beslutet erbjöd
skolan nu en resursperson till Linnéa och skolköket
hade på personalens eget initiativ blivit äggfritt
igen. Men det här var inte tillräckligt för att Linnéa
ska kunna komma tillbaka. Några månader senare
kom Skolinspektionens beslut.
– Vår bedömning var att kommunen inte hade
följt skollagens bestämmelser om elevens rätt till
stöd och utbildning. Kommunen hade gjort mycket,
men inte nått ända fram, säger Michael Hjalmarsson
som utrett ärendet.
KOMMUNEN SJÄLVKRITISK. Skolinspektionen kon -
staterade att de åtgärder som Göteborgs kommun
vidtagit inte haft önskad effekt eftersom Linnéa
fortfarande var hemma. Enligt
skollagen skulle kommunen
vidtagit nya åt gär der,
utvärderat dem och eventuellt
vidtagit ytterligare åtgärder
tills situationen var löst.
Dessutom hade de brustit i
sitt ansvar att se till att ha en
god samverkan och dialog
med föräldrarna. Peter Johansson,
sektors chef för utbildningen
i stadsdelen Västra Hisingen, är i efterhand
självkritisk till kommunens agerande.
– Vi och vårdnadshavarna har haft olika uppfattningar
om hur långt vi skulle gå i anpassningarna,
men situationen beror ju delvis på att vi har
brustit i dialogen med föräldrarna, säger han.
Besluten från Skolinspektionen och ÖKN innebar
att de bortplockade anpassningarna återinfördes
så att Linnéa kunde ansluta sig till klassen igen
några veckor innan skolavslutningen.
– Det var både underbart och vemodigt att vara
med på hennes skolavslutning. Trots att jag kände
sådan lycka över att vi nu får ett riktigt sommarlov,
så fanns känslorna från förra avslutningen kvar,
då vi förstod att hon inte skulle kunna börja första
klass, säger Maja.
PÅTRYCKNINGSMEDEL. Sist kom beslutet från DO
som har utrett om kommunen gjort sig skyldiga till
diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det
är en lag som förtydligar redan existerande krav som
bland annat skollagen ställer och ger enskilda ytterligare
ett verktyg för att kräva sina rättigheter. Lagen
ställer krav på att till exempel en skola ska genomföra
skäliga åtgärder som sätter eleven i en jämförbar
sits med andra elever som inte har en funktionsnedsättning.
Men eftersom anpassningarna redan återinförts
beslutade DO i början av juni att Göteborgs
kommun inte gjort sig skyldig till diskriminering.
– Det kan absolut ha rört sig om diskriminering
vid en viss tidpunkt, men DO:s uppdrag är främjande,
att få de som omfattas av lagen att frivilligt följa
den. Att få till stånd en dom eller kräva ut en diskrimineringsersättning
är inte ett självständigt syfte,
utan är tänkt att vara ett påtryckningsmedel i de fall
där det inte går att förmå huvudmän att frivilligt
följa lagen, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO.
DIALOGEN BÄTTRE. Till hösten börjar Linnéa andra
klass och med ett åtgärdsprogram och domar
från både ÖKN och Skolinspektionen i ryggen
känner sig Maja trygg med situationen.
– Det känns som att vi äntligen har ett bra samarbete
och dialog med skolan. Nu har vi riktigt
trevliga möten där vi diskuterar lösningar. Men
hade det funnits en allergikonsulent som varit med
från början, någon som förstår allergier och inte
bara ser föräldrar som ställer krav, så tror jag inte
vi hade hamnat i den här situationen, säger hon.
När livet återgår till det normala igen kommer
Maja att engagera sig ännu mer i bland annat den
lokala astma- och allergiföreningen för att stötta
andra med all den kunskap hon samlat på sig.
– Ta hjälp av Astma- och Allergiförbundet eller
en elevrättsorganisation för att ta reda på vilka rättigheter
ditt barn har och vad du kan göra så att du
slipper uppfinna hjulet själv, säger Maja Skaug. ■
Linnéas mamma,
Maja Skaug,
stöttar nu andra i
samma situation.