Statsminister Stefan Löfven rullade igång en snöboll med sina uttalanden och regeringen presenterar nu ett antal förslag för att
komma tillrätta med narkotikaproblematiken, de utsatta områdena kring våra storstäder och gängvåldet.
göra det legitimt, så att det blir en naturlig del av vårt samhälle.”
Än mer omdiskuterat blev statsministerns påstående att en
del av gängvåldet kan kopplas till ”partyknarkare” och invånares
drogvanor i välbärgade områden, såsom Danderyd. De göder kriminaliteten
och drogkonsumenter är medskyldiga till skjutningar
på andra platser, hävdade han.
Redan dagen därpå presenterade inrikesminister Damberg
och socialminister Hallengren på ett pressmöte regeringens nya
åtgärdsplan för att bekämpa droghandel och narkotikaanvändning,
som de menar orsakar skador och dödsfall, men också bidrar
till nyrekrytering av unga killar till kriminella gäng.
Det handlar om fyra nya åtgärder:
• Polismyndigheten får i uppdrag att skärpa arbetet mot
narkotikabrott, såväl agera mer mot öppen droghandel,
som mot den mer dolda på nätet.
• Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska uppdatera och
göra en ny studie av narkotikamarknaden i landet, den
tidigare är cirka tio år gammal. Kunskap ska tas fram om
marknaden, dess konsekvenser och hur rättsväsendet
och samhällets motåtgärder kan stärkas.
• Postlagen ska ses över, särskilt bestämmelsen om tystnadsplikten
som hindrar postpersonal att på eget initiativ
vid misstanke om illegala försändelser tipsa polis och tull.
Idag är postombud tvingade att lämna ut misstänkta
paket med exempelvis nätdroger till adressaten.
• När nuvarande ANDT-strategi (alkohol, narkotika, doping
och tobak) går ut nästa år, ska en ny som börjar gälla från
2021 få ökat fokus på narkotikaprevention, enligt regeringens
förslag.
Socialministern tillstår att regeringen har misslyckats hittills att
vända utvecklingen vad gäller droger.
– Vi har varit framgångsrika när det gäller tobak och alkohol,
som minskat bland unga. Men när det gäller narkotika så ser vi
inte motsvarande minskning, inget positivt trendbrott. Där måste
vi vara självkritiska. Den nya strategin måste mer fokusera på N:et
för att bekämpa narkotikaproblemen, säger Lena Hallengren och
tillägger att alkohol och de andra bokstäverna ska finnas med
även framöver i ANDT-strategin.
Samhället ska ”slå hårt” inte bara mot brotten, utan även brottens
orsaker. Där pekas den illegala droghandeln ut som viktig
del att bekämpa, men även samverkan med sociala och förebyggande
insatser.
Regeringen har redan tidigare försökt öka trycket mot kriminella.
Bland annat utlovat 10 000 nya poliser till år 2024, skärpt
ett trettiotal straff och infört de nya brottsnivåerna synnerligen
grova narkotika- och smuggelbrott, med högre maxstraff. Och
höjt minimistraffet för grovt vapenbrott, vilket lett till att häkten
och fängelser fylls. Från årsskiftet får polisen lättare att använda
kameraövervakning och en utredning tillsätts om att avskaffa
anonyma mobiltelefonnummer via kontantkort.
De nya åtgärderna verkar få tyngdvikt på polis- och tvångsåtgärder.
– Vi ger ett konkret uppdrag till polismyndigheten att stärka
sitt arbete mot den illegala narkotikahandeln och det handlar
både om att komma åt den handel som sker mer via internet, men
också att störa ut den öppna narkotikahandeln som sker exempelvis
vid centrum-anläggningar och stationsområden runtom i
landet. Och som skapar väldigt mycket otrygghet, säger Mikael
Damberg.
Gör polisen inte det idag?
– Man har inte haft resurser i tillräckligt stor utsträckning.
Många poliser jag träffat har känt frustration över att man inte haft
tillräckligt med spanare för att sätta dit de som organiserar brotten,
men även inte kunnat prioritera på bästa sätt mot de `
Narkotikafrågan • 3/2019 11